- Project Runeberg -  Anna Karenina : roman i åtta delar (Agrell) / Senare bandet /
234

(1926) [MARC] Author: Leo Tolstoy Translator: Sigurd Agrell
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte delen - XV

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

avslitna, grep Levin tag i tjockändan och bröt trästycket
mitt i tu och plockade så upp en bit, som fallit ned på
golvet.

Det är sannolikt, att dessa knutna händer, dessa spända
armmuskler, som han själv vid morgongymnastiken haft
tillfälle att undersöka, tillika med det dämpade tonfallet,
glimten i ögat och darrningen i käkarna utövade en
betydligt kraftigare verkan på Vasenjka än ord skulle kunnat
göra. Ryckande på axlarna bugade han sig med ett
föraktfullt leende.

— Kanske jag kan få träffa Oblonskij? — Ryckningen i
hans skuldror och det föraktfulla leendet uppväckte ingen
ilska hos Levin. »Ja vad återstår annat för honom att göra?»
tänkte han.

— Jag skall genast skicka honom till er.

— Vad är det här för meningslöshet! — sade Stepan
Arkadjevitj, som då han av sin vän fått veta, att man ville
köra honom ur huset, skyndat att få tag i Levin och funnit
honom i trädgården, där han promenerade omkring i
avvaktan på gästens avresa. — Mais c’est ridicule! Vad är
det, som flugit i dig? Mais c’est du dernier ridicule! Vad har
fallit dig in, om nu en ung man...

Men det, som flugit i Levin, satt tydligen i honom än,
ty han blev åter blek, då Stepan Arkadjevitj ville ha
orsaken klarlagd, och avbröt honom med ens:

— Var så god och tala inte om orsaken! Jag har inte
kunnat handla på annat sätt! Jag vet mig ha dåligt
samvete både med hänsyn till dig och till honom. Men jag tror,
att det inte är stor sorg för honom att ge sig av, och hans
närvaro är oangenäm både för mig och min hustru.

— Men det är en förolämpning mot honom! Et puis
c’est ridicule!


— För mig har det varit både en förnärmelse och en
plåga! Och jag har inte gjort mig skyldig till något som
helst. Varför skulle jag lida!

— Nej, det hade jag inte väntat av dig! On peut être
jaloux, mais à ce point c’est du dernier ridicule!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:26:41 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/karenina/2/0234.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free