- Project Runeberg -  Anna Karenina : roman i åtta delar (Agrell) / Senare bandet /
237

(1926) [MARC] Author: Leo Tolstoy Translator: Sigurd Agrell
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte delen - XVI

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Alexandrovna skaffa hyrskjuts åt sig. Dessutom visste han, att
de tjugo rubel, som man skulle fordra av Darja
Alexandrovna för denna färd, voro synnerligen behövliga för henne.
Darja Alexandrovnas penningaffärer, som befunno sig i
mycket dåligt tillstånd, hade Levins samma känning av
som hade de varit deras egna.

Följande Levins råd reste Darja Alexandrovna före
daggryning. Vägen var god, ekipaget stadigt, hästarna
travade muntert framåt, och på kuskbocken satt förutom
kusken även en kontorsskrivare, som Levin för säkerhets skull
låtit följa med i stället för en betjänt. Darja Alexandrovna
slumrade in och vaknade först upp, då man körde fram till
en gästgivaregård, där hästombyte skulle ske.

Här drack hon te hos samme hemmansägare, hos vilken
Levin tagit in på sin färd till Svijazjskij, pratade med
bondkvinnorna om deras barn och med gubben om greve
Vronskij, om vilken bonden hade många berömmande ord att
säga. Vid tiotiden fortsattes resan. Därhemma hade Dolly
kringvärvd av bekymren för sina barn aldrig haft tid att
tänka. Men nu på denna färd trängde sig de förut
tillbakahållna tankarna fram i hennes huvud, och hon övertänkte
hela sitt liv så som hon aldrig förr kunnat göra det och
hon betraktade det från de mest skilda synpunkter. Och
hon fick tankar, som föreföllo henne själv sällsamma. Först
tänkte hon på sina barn, som hon kände oro för, trots att
modern och Kitty (som hon betydligt mera litade på)
lovat att se efter dem. »Om nu bara inte Masja hittar på
någon ny odygd. Grisja måtte väl inte gå nära någon häst
och bli sparkad. Måtte det inte bli något nytt krångel med
Lilis mage.» Men snart undanträngdes dessa tankar på det
nuvarande av tankar på den närmast förestående framtiden.
Hon tänkte på, att man till vintern måste skaffa sig annan
bostad i Moskva, beställa ny förmaksmöbel och låta
förfärdiga en promenadpäls åt äldsta dottern. Därpå började hon
sysselsätta sig med tankar på vad som låg i en mera
avlägsen framtid: hur hon skulle få dugliga människor av sina
barn. »Flickorna är det kanske inte värt att oroa sig för,
— men pojkarna?» — tänkte hon.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:26:41 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/karenina/2/0237.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free