Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte delen - XXII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Det är väl inte egendomligt, då man får se och höra
så mycket, — sade Anna. — Men ni vet kanske inte ens,
vad man gör ett hus av?
Darja Alexandrovna märkte, att Anna icke var riktigt
nöjd med den ton av lekfullt gnabb, som uppkommit mellan
henne och Veslovskij, men i alla fall själv gjorde sådana
angrepp på honom.
Vronskij förhöll sig gentemot denna kurtis på ett helt
annat sätt än Levin. Han tillmätte tydligen Veslovskijs
prat ingen som helst betydelse utan uppmuntrade rent av
dessa skämt.
— Nå, svara mig, Veslovskij, med vad sätter man hop
sten?
— Naturligtvis med cement.
— Bravo! Och vad är cement?
— En slags sörja... nej, kitt, — svarade Veslovskij,
uppväckande allmän munterhet.
Samtalet mellan de middagsätande, med undantag av
doktorn, arkitekten och förvaltaren, vilka försjunkit i
mulen tystnad, hölls oavbrutet vid makt än lätt glidande förbi
något, än hakande sig fast vid något, än stötande till en
och annans ömma punkt. En gång kände Darja
Alexandrovna sig så stucken och blev så uppbragt, att hon
rodnade och en lång stund därpå måste sitta och undra över,
om hon själv råkat säga något, som bragt onödigt obehag
åt en annan. Svijazjskij hade börjat tala om Levin och
berättade om hans underliga åsikt, att maskiner skulle vara
till skada i det ryska lantbruket.
— Jag har inte nöjet att känna denne herr Levin, —
sade Vronskij med ett leende, — men sannolikt har han
aldrig sett de maskiner, han fördömer. Och om han sett och
prövat några, så har det inte varit utländska utan någon
inhemsk efterapning. Vad kan man bygga för åsikter på
sådant?
— Jo, turkiska, — sade Veslovskij och vände sig med
ett leende till Anna.
— Jag är inte den, som äger förmåga att försvara hans
åsikter, — sade Darja Alexandrovna och blossade upp, —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
