- Project Runeberg -  Anna Karenina : roman i åtta delar (Agrell) / Senare bandet /
288

(1926) [MARC] Author: Leo Tolstoy Translator: Sigurd Agrell
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte delen - XXV

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bästa för sina pengar. Han drev sålunda sina affärer på ett
sätt, att det var klart, att han icke förminskade utan ökade
sin förmögenhet.

I oktober månad skulle adeln gå till val i Kasjinska
guvernementet, där Vronskij, Svijazjskij, Koznysjev och
Oblonskij hade sina egendomar och där även en mindre del
av Levins gods var belägen.

Genom de personer, som skulle deltaga i dessa val, och
en del därmed förknippade omständigheter var denna
händelse något, som drog den allmänna uppmärksamheten till
sig. Man talade mycket om dessa val och gjorde i tid
förberedelser. Personer, som voro bosatta i Moskva, i Petersburg
och i utlandet och aldrig förr brytt sig om att deltaga i
några val, kommo nu resande för att vara med om dessa.

Vronskij hade för länge sedan lovat Svijazjskij att
infinna sig, och strax före valen kom Svijazjskij, som ofta
brukade besöka Vozdvizjenskoje, för att hämta Vronskij.

Dagen före denna dag hade det mellan Vronskij och
Anna uppstått nästan en träta för den förestående färdens
skull. Det var just i den tid på hösten, då det på landet
är som allra besvärligast och mest slitsamt, och därför hade
Vronskij en sträng och kall uppsyn, sådan han aldrig haft
förr när han talat med Anna, då han nu beredd på att möta
motstånd meddelade henne sin avsikt att resa. Men till
hans förvåning mottog Anna denna underrättelse mycket
lugnt och frågade blott, när han tänkte vara tillbaka. Han
såg forskande på henne undrande över orsaken till detta
lugn. Hon log åt hans blick. Han kände detta hennes sätt
att sluta sig inom sig själv och att detta blott brukade
hända, när hon för sig själv bestämt sig för något utan att
delgiva honom sina planer. Han var rädd för detta, men
han ville så gärna slippa från en scen, att han låtsades tro
henne och till en del uppriktigt satte lit till vad han ville
tro: att hon tagit saken förståndigt.

— Jag hoppas, att du inte kommer att ha tråkigt.

— Ja, det hoppas jag också, — sade Anna. — Jag fick
i går en låda med böcker från Cothier. Nej, jag kommer nog
inte att ha tråkigt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:26:41 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/karenina/2/0288.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free