- Project Runeberg -  Anna Karenina : roman i åtta delar (Agrell) / Senare bandet /
352

(1926) [MARC] Author: Leo Tolstoy Translator: Sigurd Agrell
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde delen - VII - VIII

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


— Inte sådana, men min far hade, och jag minns dem
och har ett hum om dylikt.

— Var har du ätit middag? — frågade Stepan
Arkadjevitj.

— Vi har suttit vid andra bordet bakom pelarna.

— Han har blivit gratulerad, skall jag säga, — sade
gardesöversten. — Andra kejserliga premien. Hade jag
bara samma tur i kortspel som han med hästar.

— Nå, en dyrbar tid går inte an att förspilla. Jag
får allt ge mig av till spelhelvetet, — sade översten och
lämnade deras bord.

— Det är Jasjvin, — svarade Vronskij på förfrågan
från Turovtsyn och satte sig ned på en plats som blivit ledig
bredvid dem. Han drack ur ett glas champagne, som
erbjudits honom, och beställde in en flaska. Om det nu
berodde på inverkan av klubbluften eller vinet, kom Levin
snart in i ett livligt samtal med Vronskij om de bästa
kreatursraserna, och han var mycket glad över att han icke alls
kände någon fientlig stämning mot denne man. Han
berättade honom till och med, att han hört av sin hustru, att
de träffats hos furstinnan Marja Borisovna.

— Ack, furstinnan Marja Borisovna, det är en härlig
dam! — sade Stepan Arkadjevitj och berättade en anekdot
om henne, som kom alla att skratta. Särskilt Vronskij
gav sig hän åt ett så hjärtligt skratt, att Levin kände sig
helt försonad med honom.

— Nå, är ni färdiga? — frågade Stepan Arkadjevitj och
reste sig leende. — Kom då!

VIII.



Då Levin lämnade bordet, hade han en förnimmelse av
att armarna under gången svängde ovanligt regelbundet och
lätt. I Gagins sällskap styrde han sina steg genom de höga
gemaken hän till biljardrummet. Då han passerade stora
salen, sammanträffade han med sin svärfar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:26:41 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/karenina/2/0352.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free