- Project Runeberg -  Anna Karenina : roman i åtta delar (Agrell) / Senare bandet /
353

(1926) [MARC] Author: Leo Tolstoy Translator: Sigurd Agrell
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde delen - VIII

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


— Nå, hur känns det? Finner du behag i detta
sorgfrihetens tempel? — sade gamle fursten och tog sin måg
under armen. — Låt oss gå av och an här ett slag.

— Jag ville just gå och se mig omkring här. Lokalen
intresserar mig.

— Ja, du har ditt intresse och jag mitt. Du går omkring
här och iakttar gubbstutar, — sade han med en gest bort
mot en krokryggig gammal klubbmedlem med slappt
hängande underläpp, som sakta hasande benen efter sig kom dem
till mötes iförd mjuka skinnpjäxor, — och du tror, att de
alltid varit sådana här »rullägg».

— Rullägg? Vad menas med det?

— Ja, du känner inte till den benämningen. Den
tillhör vår klubbterminologi. Du vet, att när man om
påskarna rullar ägg, gång på gång, så skakas gulan hop med
vitan. Så har det gått med vår vän: gång på gång har han
rullat till klubben, och till sist har han invändigt blivit
som ett »rullägg». Ja, du skrattar, men jag går och väntar
på den tid, då jag skall komma i rulläggsstadiet. Du känner
ju furst Tjetjenskij? — frågade gamle fursten, och Levin
kunde av minspelet i hans ansikte sluta sig till, att han just
skulle till att berätta något lustigt.

— Nej, det gör jag inte.

— Nej, hör man på! Och furst Tjetjenskij, som är en
så ryktbar man. Nå, lika gott. Ser du, han brukar ideligen
spela biljard här. Ännu för tre år sedan hade han inte
kommit i rulläggsstadiet och gick och yvdes och kallade andra
för rullägg. Nå, så kommer han en gång till klubben, och
tamburvaktmästarn... du vet ju, vem Vasilij är? Den
tjocke. Han försmår inte att komma med en god glosa då
och då. Furst Tjetjenskij frågar honom: »nå, Vasilij, vad
finns det för folk här? Finns det några rullägg än?» Och
så får han till svar: »Ni är nummer tre.» Ja, där ser du
vårt öde.

Samspråkande med sin följeslagare och ständigt
hälsande på mötande bekanta, gick Levin vid gamle furstens
sida genom de olika rummen in i stora salongen, där
spelborden redan stodo uppslagna och de vanliga partierna med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:26:41 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/karenina/2/0353.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free