Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde delen - XV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hand svarade med svaga rörelser av fingrarna på hans
kyssar. Och under tiden fladdrade som en ljuslåga över en
helgonbilds lampa vid andra ändan av sängen i Lizaveta
Petrovnas vana armar ett mänskligt liv, som aldrig förr
funnits till och som med samma rätt, med samma känsla
av betydelsefullhet skulle leva, skulle komma att alstra
nya väsen liknande sig själv.
— Det lever, det lever! Och tänk, det är en gosse!
Var inte oroliga! — hörde Levin Lizaveta Petrovnas
stämma, medan hon med sin skälvande hand klatschade på
barnets rygg.
— Mamma, är det sant? — hördes Kittys röst.
Blott snyftningar från furstinnan svarade henne.
Och mitt i stillheten hördes som ett otvivelaktigt svar
på moderns fråga en helt annan röst än alla de dämpade
stämmor, som nyss ljudit i rummet. Det var det oförvägna,
ursinniga, hänsynslösa skriket från en ny mänsklig varelse
kommen från ett obegripligt ursprung.
Hade man för en stund sedan sagt till Levin, att Kitty
hade dött och att han hade dött tillsammans med henne
och att de hade fått änglar till barn och att Gud själv
stod inför dem, skulle han icke ha förvånat sig över något.
Men nu då han återkommit i verklighetens värld, måste
han göra stora tankeansträngningar för att kunna fatta,
att hans hustru var vid liv, frisk och sund, och att denna
förtvivlat pipande varelse var hans son. Kitty hade fått
behålla livet, hennes lidanden voro över. Och Levin kände
sig outsägligt lycklig. Detta begrep han och därmed var
hans lycka fullkomlig. Men barnet? Varifrån, varför, vem
var det?... Det var honom omöjligt att införliva med sig
denna tanke. Det föreföll honom vara något onödigt,
något överflödigt, som han icke på länge kunde vänja sig vid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
