- Project Runeberg -  Anna Karenina : roman i åtta delar (Agrell) / Senare bandet /
394

(1926) [MARC] Author: Leo Tolstoy Translator: Sigurd Agrell
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde delen - XVII

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

särskilt fästes det avseende vid att ledningen kommer i
händerna på hederligt folk, — sade Stepan Arkadjevitj
med eftertryck.

Men för Alexej Alexandrovitj var Moskvaspråkets
betydelsevalör hos adjektivet »hederlig» icke bekant.

— Hederlighet är blott ett negativt begrepp, — sade
han.

— Men du skulle i alla fall göra mig en stor tjänst, —
sade Stepan Arkadjevitj, — säg bara ett ord till Pomorskij.
Så där alldeles i förbigående...

— Men saken beror dock mer på Bolgarinov, så vitt jag
förstår, — sade Alexej Alexandrovitj.

— Bolgarinov är för sin del med på saken, — sade
Stepan Arkadjevitj och rodnade.

Han rodnade, då han kom att tänka på Bolgarinov,
emedan han på morgonen samma dag hade varit hos juden
Bolgarinov, en visit, som lämnat ett obehagligt minne efter sig.

Stepan Arkadjevitj visste, att det företag, som han ville
ägna sin tjänst åt, var något nytt, ett verksamt liv, något
hederligt. Men i dag på morgonen, då Bolgarinov
synbarligen med avsikt lät honom sitta obeaktad två hela timmar
tillsammans med andra supplikanter i väntrummet, hade
med ens en obehaglig känsla kommit över honom.

Om det nu berodde på, att han, furst Oblonskij, ättling
av Rurik, uppehållit sig två timmar i en judes
mottagningsrum, eller att han nu för första gången i livet icke längre
tänkte följa sina förfäders föredöme, vilka helt ägnat sig
åt statstjänst, utan ville slå in på en ny bana, alltnog, det
infann sig en känsla av obehag. Under dessa två timmars
väntan hos Bolgarinov hade emellertid Stepan Arkadjevitj
sorgfälligt dolt både för sig själv och sin omgivning den
känsla, han egentligen erfor. Han hade med käck uppsyn
spatserat omkring i rummet med handen alltemellanåt
lekande i polisongerna, hade inlåtit sig i samtal med andra
väntande och hade till och med funderat ut en ordlek om
denna sin väntan hos en jude.

Men hela tiden hade en obehaglig förnimmelse icke velat
släppa honom, och han hade känt sig förargad, om det nu

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:26:41 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/karenina/2/0394.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free