Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sjunde delen
- XXII
- XXIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
obehagligt, men allra oangenämast var minnet av
aftonsamvaron med grevinnan Lidija Ivanovna. Han kände sig
rent av skamsen vid tanken på den.
Följande dag fick han ett bestämt avslag på Annas
begäran om skilsmässa. Han förstod att detta beslut
grundade sig på vad fransmannen hade sagt i sin låtsade eller
måhända verkliga sömn.
XXIII.
För att någonting skall kunna ske i det äktenskapliga
livet behövs det antingen en fullständig oenighet mellan
tvenne makar eller en kärleksfull endräkt. När
förhållandena mellan makarna äro obestämda och man varken kan
tala om det ena eller det andra, kan ingenting alls sättas i
verket.
Många gifta stanna i åratal kvar i en omgivning, som
blivit båda makarna vidrig, blott därför att det varken finns
ordentlig oenighet eller endräkt.
Både för Vronskij och för Anna var livet i Moskva
outhärdligt i gatdamm och hetta, då solen icke längre sken i
vårlig glans utan i sin sommarglöd och alla träd på
bulevarderna stodo i en lövskrud, som redan var betäckt med damm.
Men de hade icke begivit sig åter till Vozdvizjenskoje, som
de för länge sedan hade beslutat, utan fortforo att bo i detta
Moskva, som blivit dem båda vederstyggligt. De hade
stannat kvar där, emedan på sista tiden det icke längre
fanns någon endräkt i deras samliv.
Den sinnesoro, som drev dem från varandra, hade ingen
som helst yttre anledning, och alla försök de gjorde för att
nå ett samförstånd ökade blott densamma. Det var en
inre oro, som hos henne framkallats av att hon såg hans
kärlek avtaga, och hos honom av den förtvivlade insikten i,
att han för hennes skull försatt sig i en svår belägenhet, som
hon i stället för att söka mildra, endast gjorde ännu värre.
Varken han eller hon yppade något om orsaken till sin
misstämning, men båda höllo den andre för den skyldige och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 12:26:41 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/karenina/2/0416.html
