- Project Runeberg -  Anna Karenina : roman i åtta delar (Agrell) / Senare bandet /
513

(1926) [MARC] Author: Leo Tolstoy Translator: Sigurd Agrell
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde delen - XVI

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

XVI.



Den i dialektiken förfarne Sergej Ivanovitj kom icke
med någon invändning utan ledde i stället samtalet över på
ett annat ämne.

— Ja, om du vill lära känna folkanden på aritmetisk
väg, så är det en synnerligen kinkig uppgift. Rösträtt har
inte blivit införd hos oss och kan inte införas, därför att den
inte skulle kunna ge uttryck åt folkets vilja. Men det finns
andra utvägar. Sådant ligger i luften, man kan ana sig
till det. Jag vill inte tala om de underströmmar, som börjat
röra sig i folkhavets stillhet och som varje fördomsfri
människa kan klart skönja. Men se på samhället i trängre
bemärkelse. Alla olika partier inom intelligensens värld, nyss
så fientliga inbördes, har slutit sig samman till ett. Allt
split har upphört, alla samfundsorgan säger ett och
detsamma, alla förnimmer den elementära kraft, som gripit
dem alla och som nu för dem i samma riktning.

— Ja, nog säger tidningarna ett och detsamma, — sade
fursten. — Det är så sant. Ja, det är till den grad
detsamma, att det är som om man hörde grodor före ett
åskväder. Man kan inte höra något annat för deras kväkande.

— Jag lämnar därhän, om de liknar grodor eller inte, —
jag ger inte ut någon tidning och har inte att försvara
pressen, jag talar om enigheten bland kulturellt bildade, — sade
Sergej Ivanovitj vändande sig till brodern. Levin ville
svara, men blev förekommen av gamle fursten.

— Nå ja, om den där enigheten kan man nog säga ett
och annat, — sade fursten. — Jag har en måg, Stepan
Arkadjevitj, ni känner honom. Han får nu plats som
medlem i en kommitté i en kommission, vad den nu heter. Där
har man ingenting att göra — ja-ha, Dolly, det är ingen
hemlighet — men 8,000 i lön får han. Ni kan ju fråga honom,
om denna tjänst är nyttig, han kommer att förklara för er,
att den är någonting, som omöjligen kan undvaras. Han
är en uppriktig man, men det är honom dock en omöjlighet
att inte tro på nyttan av de åtta tusen.

— Ja, han bad mig underrätta Darja Alexandrovna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:26:41 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/karenina/2/0513.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free