Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sig fram mot sjön. För att komma till bruket
måste man gå öfver en lång, smal träspång,
hvilken bär öfver kärret, och medan man går
på den, hör man hamrarna, hvilka för hvarje
steg tyckas komma den gående liksom närmare.
Först hör man det smattrande ljudet af
spikhammaren, därefter smälla stånghamrarna i, så
att man tycker sig kunna se, hur stängerna
dragas ut, blifva längre och längre, alltsom
ljudet blir hvassare och mera skarpt och kallt.
Sist kommer det dofva dånet af
smälthamma-ren, som mottager den glödande mjuka massan
och långsamt ältar den till en stor
eldsprutande klump, kring hvilken män i grofva skjortor
och med trätofflor på de bara fotterna stå,
pustande efter ansträngningen, medan svetten
rinner i strömmar öfver deras bruna hud.
Kommer man så upp för bruksbacken, är
man midt i larmet, och utanför smedjan står
bokhållaren, sysselsatt med att syna järnstänger.
Rundt omkring är allt svart. Marken är svart,
trampad af sotiga fötter, grusad med slagg, som
smulats sönder af de tunga malmvagnarna
och svärtats af kolryssarna, hvilka i långa rader
kört däröfver, spridande kolstybb genom sina
otäta spånsidor. Män i hvita skjortor, hvilkas
lemmar glödgats af det hårda arbetet framför
bärden, sitta utanför smedjorna, svalkande sina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
