Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den enda, som inte kunde sofva, var
mamsell Agda. Förgrämd och rasande låg hon halft
påklädd på sin soffa och såg med öppna ögon
skymningen bytas i mörker och mörkret i
ljus. När huspigan kom in med kaffebrickan,
stod hon resklädd och färdig i sitt rum och
besvarade tjänsteflickans knappa hälsning med
sin vänligaste röst. På brickan låg ett kuvert
med brukspatronens handstil, och på mamsell
Agdas läppar kom ett spotskt leende, när hon
upptäckte detta. Kuvertet innehöll hennes lön,
uträknad på månader, vecka och dagar. Icke
ett runstycke för mycket eller för litet. Ej en
skrifven rad medföljde.
En stund senare steg mamsell Agda
obe-sväradt utför stentrappan, och när hon såg, atl
kusken väntade henne med inspektorstrillan,
förspänd med en häst, bet hon hop tänderna
för att dölja sin föx-ödmjukelse, men förändrade
eljest icke en min. När fotsacken knäpptes
omkring henne, lade hon till huspigans häpnad
en tvåa banko i dennas öppna hand.
Så körde mamsell Agda bort öfver gården.
Magnus Brandt stod framför sin rakspegel och
hörde vagnsbullret försvinna vid alléns krök.
Knifven förde han med säker hand, och blott
ett ögonblick måste han hålla inne, emedan hans
läppar ofrivilligt drogo sig till ett belåtet löje.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
