Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ord betydde. Magnus Brandt glömde det
förbehåll, som ett ögonblick stött honom i den
äldsta dotterns ord, och han fann att allt hvad
han afsett med sina ord, hade han uppnått.
Mildt sköt han den yngsta dottern från sig,
hostade, snöt sig och sade med en röst, hvilken
han försökte göra så karsk och hvardaglig som
möjligt:
— Nu går jag in till mig ett par timmar.
Ty i morgon går posten.
Hela denna eftermiddag gick Karin
omkring i en underligt upprörd sinnesstämning.
Att hon upplefvat något så vackert, att hon
kunde ha så mycket att lefva för, som endast
fyllde henne med glädje, att fadern kunde vara
så god, och att han älskade henne så högt —
allt detta var mer, än hon tyckte sig kunna
fatta. När hon höll armarna om faderns hals,
hade Magnus Brandt dessutom kysst dottern på
kinden. Icke som när han hvar morgon och
kväll kysste henne på pannan till god morgon
eller godnatt. Utan på helt annat sätt. Allt
detta var så mjxken glädje på en gång, att
Karin icke kunde stanna inne. Ensam gick
hon ut och tog vägen, som förde genom lilla
grinden på trädgårdshäcken ut i björkhagen.
Där gick hon långt bort, så att hon ingenting
annat såg än björkarnas hvita stammar, de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
