Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lång var tiden innan dess, så lång, att
Karin ej kunde tänka sig, att den en gång
kunde vara förbi. Men hur lång den än var,
vills hon dock gärna vänta och bära tyngden
af all synd, som hon icke kunde bli kvitt, finge
hon blott behålla sitt hopp och sin kärlek,
hvilka nu bägge tyngde och smärtade henne
mera än allt annat.
Misstanken, som en gång blifvit väckt,
plågade emellertid Magnus Brandt hela dagen,
och ehuru han intet högre önskade än att blifva
den kvitt, kunde han dock icke underlåta att
senare på aftonen i en likgiltig ton fråga Karin,
om inga bref förekommit mellan den unga
fänriken och henne.
— Nej, svarade Karin och blef förskräckt
öfver, att hennes första lögn syntes henne så
lätt att uttala.
Ännu mera förskräckt blef hon öfver sin
egen glädje, då hon märkte, att fadern fullt
och fast litade på hennes ord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
