Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Då hände en söndagsmorgon, att Karin
kom in i förmaket, och genom den öppna
dörren såg hon fadern stå i matsalen,
sysselsatt med att draga upp den gamla
dalkarls-klockan. Så plägade han göra hvarje
söndagsmorgon, och när Karin nu såg detta, erinrade
hon sig den tid, då hon var barn. Då plägade
hon följa fadern ur rum i rum och se på, hur
han drog upp klockorna i hela huset, noga
ställande dem efter sitt repeterur, som kunde
slå, när man tryckte på en knapp.
Som hon mindes detta, kommo tårarna
ofrivilligt i hennes ögon. Så olikt syntes henne
nu allt, mot hvad det då var. Och hon
ämnade just smyga sig ut igen för att ej behöfva visa
fadern sina tårade ögon. Då hörde hon Magnus
Brandts röst, som ropade henne.
— Karin, sade han. Ingenting mer. Och
dock var det något i rösten, som kom Karin
att spritta till. Det var henne, som om hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
