Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
reste bort, därför att far ville tvinga henne att
gifta sig med Fabian Skotte, som bor på
Elfs-hammar, och som är vår granne. Det vet du.
Men du vet icke, att Cecilia for till mormor på
Malmhyttan, och mormor hjälpte henne, så att
hon blef fri. Sedan dess har jag lefvat här
ensam med far, och han har aldrig velat
förlåta Cecilia. Jag har icke hört honom nämna
hennes namn förrän i dag, när han talade med
mig. Cecilia skrifver till mig ibland; i sista
brefvet berättade hon, att hon var förlofvad
och snart skall gifta sig samt att far gifvit sitt
samtycke. Inte ens det har far nämnt för mig
med ett ord. Däraf förstår jag det så, att far
har grämt sig, så att han blifvit gammal,
där-öfver att hans döttrar bara gjort honom sorg.
Och jag förstår nu, att det varit honom tungt
att så länge lefva ensam. Kanske har han
önskat en gång att få en hustru igen, han var
ju ung ännu, när mor dog, och jag har ofta
trott så, fastän jag ingenting vetat.
Allt detta skrifver jag nu, för att du skall
veta, hur ensam jag varit, och hur allt har
blifvit så, som det nu är. Ty af de sista åren
minns jag inte mycket. Jag minns bara, hur
gammal och sorgsen far blifvit, och hur rädd
jag varit, när jag gick här ensam och såg
honom så. Långsamt har tiden gått för mig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
