Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
det inte Sara, som kommer. Längesedan är
gamla Sara död och borta. Det är en ny, ung
tjänsteflicka, hvilken ingenting vet om allt det
gamla, som nyss var dödt, och nu blifvit
lefvande åter.
— Låt porträttet stå där, så att jag kan se
det, säger Karin Skotte.
Så står porträttet där dag efter dag och
natt efter natt. Ännu när barnbarnen samlats
kring den sjukas bädd, och hon icke kan tala
längre, söka hennes gamla ögon porträttet,
läpparna mumla ohörbara ord, och från alla
dem, som hon älskat och födt, fostrat och gladt,
är hon borta. Verkligheten släpper sitt tag,
och drömmen äger henne åter.
Karin Brandts dröm.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
