- Project Runeberg -  Konung Karl XII:s egenhändiga bref /
VIII

(1893) [MARC] Author: Karl XII With: Ernst Carlson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

och tjänare»; äfven inuti brefven begagnar han inga mera
förtroliga benämningar än att han kallar farmodern
alltjämt »Eders majestät» och systrarna »Mon coeur».
Däremot fordrade Karl XII ingalunda af sina närmaste ett
dylikt strängt iakttagande af titulaturen. Tvärt om yttrar
han i mildt förebrående ton till systern Ulrika Eleonora,
att »jag måste besvära mig öfver Mon coeur, som intet
kallar mig bror utan alltid gör andra komplimenter» (n:r
77). Rätt betecknande är ock i detta afseende den strid
i titelfrågan konungen utkämpade med sin svåger,
arf-prinsen af Hessen, innan han kunde förmå denne att
bortlägga de vanliga titlarna och — såsom Karl XII uttryckte
det — »auf krigrisch correspondiren mit Auslassung aller
Curialien» (n:r 126—128).

Med sina generaler och öfverstar åter tog konungen
saken naturligen vida miqdre ceremoniöst och möjligast
kort. Dock underlät han aldrig att nämna hvar och en
med hans rätta titel, låt vara att denna ofta
förkortades till begynnelsebokstäfverna. Någon intimare
benämning brukar han ej till sina krigare och gunstlingar,
utom då han ibland i brefven till M. Stenbock på skämt
kallar denne »Måns bock» eller »Måns lurifax» (n:r 195
—202).

Stafsättet i Karl XII:s bref företer flera egenheter;
så tecknar konungen regelbundet v-ljudet äfven i slutet
af ord med fw (»brefw», »sielfw» o. s. v.) och utmärker i
allmänhet främmande ord genom stor begynnelsebokstaf.
I många fall, t. ex. i bruket af stumt h och dubbel
konsonant, är emellertid stafningen mycket vacklande, så att
samma ord i samma bref ofta förekommer bokstafveradt
på olika sätt, en inkonsekvens, som likväl den tiden var
vanlig och sålunda icke bör läggas konungen till last.
Tvärt om torde Karl XII:s ortografi kunna sägas vara väl
så god som många samtida och äfven efterföljande
monarkers, hvilka gjort anspråk på att äga större litterär
bildning än han.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:27:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/karl12bref/0013.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free