- Project Runeberg -  Konung Karl XII:s egenhändiga bref /
IX

(1893) [MARC] Author: Karl XII With: Ernst Carlson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Språket i Karl Xll:s bref kännetecknas i allmänhet
af stor omedelbarhet och äkta svensk klang. Väl lider
framställningen stundom af något tung satsbyggnad och
af tröttande upprepningar, särskildt i brefven till systrarna,
som ofta till stor del bestå af ursäkter för konungens
uraktlåtenhet att skrifva eller konventionella
artighetsbety-gelser. Men eljest, särskildt i brefven till generalerna, går
konungen rakt på sak; han skrifver i samtalston, lätt
glidande från ett ämne till ett annat och i rikt mått
användande kärnfriska uttryck och provinsialismer. Så händer
ofta, att han — liksom rospiggarne — utlämnar ett h i
böljan af ett ord, där det skall finnas, t. ex. »älsa» i st. f.
hälsa (n:r 18), »os» i st. f. hos (n:r 20), »ärifrån» i st. f.
härifrån (n:r 35), »är» i st. f. här (n:r 48, 80, 252),
»ante-rade» i st. f. handterade (n:r 245), eller sätter till ett h i
början af ett ord, där det ej skall finnas, t. ex.
»Henge-ländaren» i st. f. engländaren (n:r 30). Så använder
konungen ock flitigt det västgötska »lell» (n:r 32, 46, 49, 51,
58, 60, 63, 72 o. s. v.) och det pleonastiska, tonlösa »man»
(n:r 39, 42, 74 o. s. v.). Ymnigt förekomma ordformer och
vändningar, hämtade direkt ur allmoge- och hvardagsspråket,
såsom »flyssor» i st. f. fluss (n:r 40), »bruan» i st. f.
bruden (n:r 33), »tåcke» i st. f. sådant och »somma» i st. f.
somliga (n:r 34), »åcka» i st. f. hvilka (n:r 154, 224), »mei»
i st. f. mig (n:r 33), »sku» i st. f. skall (n:r 33,154), »fählas»
i st. f. färdas (n:r 57), »bia» i st. f. bida (n:r 169), »långles»
i st. f. ledes (n:r 186), »hötta» i st. f. hotade (n:r 189),
»iss» i st. f. ides (n:r 195, 214), »the» i st. f. till (n:r 32,

34, 40), »rätnunes» i st. f. nyss (n:r 155, 243) o. s. v.1
Ej sällan ha konungens ur folkspråket hämtade uttryck
en skämtsam anstrykning, såsom »lipla» i st. f. gråta
och »taska af» i st. f. gå bort (n:r 33), »skåjta efter» i
st. f. löpa efter (n:r 46), »tråppa af» i st. f. dö (n:r 68),
»raka ihop» i st. f. stöta tillsammans om trupper (n:r 70),
fienden blir »uppklappader» (n:r 157), »får klips» (n:r 173)

1 Ovanligt rikt på provinsialismer framstår konungens språk vid
beskrif-ningen af ett livländskt bondbröllop (n:r 33).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:27:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/karl12bref/0014.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free