Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
allarm i lägret, att somliga trodde ryssen var kommen
och begynte ropa efter pistolerna, medan prästen, herr Nils,
tog till stekspettet; *här går allt lustigt the», tillägger
konungen (n:r 34, 37). I Heilsberg (1704), då Karl XII mot
sin vana tagit kvarter i en stad, talar han om, hur
drabanterna och hofstaten *divertera sig med baler och assembléer
med detta stadsens fruentimber, beståendes i fem personer»
och huru där mest hvar dag hållits bröllop, sedan brudar
kommit öfver från Sverige (n:r 55, 56). I vinterkvarteret
i Rawicz (1705), där de svenska officerarne såsom vanligt,
då hären stod stilla en längre tid, mottogo besök af sina
fruar, förklarar konungen, att arméen är nu »försedder med
mera svenskt fruentimber än hon varit i hela kriget»;
där hade hållits baler och *det har också varit masker
på balerna», anmärker han (n:r 60). öfver sina egna
missöden skämtar Karl XII på ett godmodigt sätt, då han
kallar sitt benbrott i lägret vid Krakow »en liten skavank
i låret» (n:r 51) eller sitt sår vid Poltava »ett favör i foten,
som hindrat honom på en tid att rida» (n:r 72). Af sin
bittraste motståndare, konung August II af Sachsen-Polen,
ger Karl XII efter freden i Altranstädt sin syster en rätt
humoristisk skildring (n:r 67). Äfven tatarkan tecknas
roligt (n:r 74), och beskrifningen af ett livländskt
bondbröllop, som konungen åsett, vittnar om starkt sinne för
det komiska (n:r 33). Yid G-reta Wrangels och den gamle
riksmarskalken J. G. Stenbocks död, hvilka båda voro
kända för sina kvicka infall, klagar konungen, att med
dem »många roligheter lära vara borta» (n:r 64).
Icke minst framträder Karl XII:s muntra lynne i de
drastiska och ofta lustiga vändningar han begagnar om
krigsrörelserna; framför allt öfverflöda brefven till
Rehn-sköld och Stenbock af äkta karolinska soldattermer. Så
kallar konungen kriget betecknande nog »vårt handtverk»
(n:r 40, 53) och uttrycker sin belåtenhet, då de svenska
partierna »klappat opp» (n:r 46) eller *piskat opp»
polackerna (n:r 189). Då trupperna en längre tid legat stilla,
finner konungen, att de haft tlathundedagar» (n:r 57, 168),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>