- Project Runeberg -  Konung Karl XII:s egenhändiga bref /
XXVII

(1893) [MARC] Author: Karl XII With: Ernst Carlson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ende åtminstone rädda skenet, var ohjälpligt hemfallen åt
hans misshag.

Hade Karl XII:s misstro mot en person en gång
blif-vit väckt, framträdde hans antipati mot denne — likasom
hans välvilja mot andra — ofta mycket starkt. Detta
visar sig särskildt i konungens redan omnämnda onåd mot
Hom och Lewenhaupt under de senare åren samt icke
minst i hans förhållande till konung August II af
Sachsen-Polen, hvilken han aldrig kunde förlåta det trolösa
fredsbrottet år 1700. Att Karl XII i sina bref på flera
ställen om denne uttalar sig hätskt och oförsonligt (n:r 134,
214—216), torde förefalla mindre underligt. Däremot skulle
det särdeles förbindliga bref, han efter ratifikationen af
freden i Altranstädt skref till sin arffiende (n:r 139)
synas nästan oförklarligt, för så vidt det ej finge
betraktas mera såsom en ren etikettsak än som uttryck för
konungens verkliga sinnesstämning. Detta bref visar
sannolikt endast, huru äfven en så rättfram personlighet som
Karl XII i segerglädjen, då han såg sin under åratal
förfäktade plan att utestänga August II från polska tronen
förverkligad, kunde skatta åt den konventionella frasen.
Ty konungens hätskhet gent emot denne motståndare
för-blef, som bekant, alltjämt oförändrad; så äfven hans djupa
missaktning för tsar Peters ordhållighet (n:r 76, 266,270).

Fråga vi efter den allmänna lifsåskådning, som ger
sig till känna i Karl XII:s bref, så visar sig denna hafva
hvilat på en strängt religiös grundval, nedlagd i
barndomen och sedan oryggligt vidhållen. Detta framgår
flerstädes af de fromma uttryckssätten, såsom då konungen
söker trösta sina systrar öfver hertig Fredrik IY:s af
Hol-stein-Gottorp frånfälle (n:r 8, 49) eller då han uttalar sin
förhoppning om Ulrika Eleonoras vederfående från en
sjukdom (n:r 58). Men den fasta förtröstan till försynens
ledning, som konungen sålunda tidigt vant sig att hysa och
som understundom tog sig uttryck i sådana yttranden
som att »Vår Herre lärer bistå Sverige ännu som tillför ene,
så att den skada,, som på en tid är skedd, lärer lända alle-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:27:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/karl12bref/0034.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free