Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Mått, vikter, enheter - Förbränning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Förbränning
Varje förbränning är ett kemiskt förlopp, vid vilket energi
frigöres i form av värme. I de flesta fall förenar sig luftens
syre med brännmaterialets kol och väte till kolsyra och
vattenånga. Förbrännes det befintliga kolet endast delvis, t. ex.
till kolsyra och till koloxid, eller uppträder en del som sot.
så är förbränningen ofullständig. En tillräckligt stor luftmängd
är därför ofrånkomlig för att erhålla en ekonomisk förbränning.
Därtill måste även beaktas, att luften blir väl blandad med
brännmaterialet, då i annat fall brännmaterialet ej blir til
fullo utnyttjat.
Aro C, H, O, S och H2O de i ett kg brännmaterial befintliga
i kg uttryckta viktsdelarna för kol, väte, syre, svavel och vatten,
så är följande minsta luftmängd erforderlig för förbränning
av detta kilogram:
9,7 C -l 3 H
O
8
m3 vid 15 C och 1 atm.
Förhållandet mellan den i verkligheten tillförda luftmängden
(som alltid är större) och den minsta luftmängden kallas
luftöverskott.
Värmevärdet kan erhållas enligt nedanstående formel:
8100 C ! 29,000 H
o\
8
2500 S - 600 H2Q
Ett ämnes värmevärde (förbränningsvärde) är den värme,
vilken ämnet avgiver under sin förbränning, om
förbränningsprodukten åter avkyles till begynnelsetemperaturen (0 C).
Luftens sammansättning
i r
Ämne
Viktsdelar
1
Volymdelar
Syre O2 Kväve N2 Argon A Kolsyra CO2
1
0.231 0,7555 0,013 0,0005
0,2090 runt 21 "(1 0.78131
0,0094 runt 79 "n 0.00031
a) Förbränningstemperaturer
Den vid förbränningen uppstående hettan eller
temperaturen är beroende av bränn materialets art, mängden av
obrännbara ämnen såsom kväve, slagg osv., begynnelsetemperaturen
och det under förbränningen härskande trycket.
Vid den öppna förbränningen erhålles följande temperaturer:
Panneldning m. stenkol, direkt eldning .... c:a 1000—1200 C
undereldning .... » 1100—1250 C
eldst. framf. pannan » 1300—1500 C
88
Panneldning med brunkol, allt efter kol och
eldningsart .......................... C:a 700—1500° C
Panneldning med trä och torv, allt efter
eldningsart.......................... » 700—1100 C
Lysgas, bunsenbrännare
utan lufttillförsel .................... » 1700 ’ C
med halv lufttillförsel ................ » 1800 C
med full lufttillförsel.................. » 1870 C
Lysgas-syre............................ » 2200 C
Väte, fritt brinnande i luften .......... » 1900 C
» med syre (knallgasblåsrör) ...... » 2420 C
Alkohollåga............................ » 1700 C
Alkohol i bunsenbrännare.............. » 1860° C
Acetylen .............................. » 2550 ° C
Som jämförelse angivas här nedan temperaturerna för
elektriskt ljus:
Koltrådslampa ........................ c:a 2100 C
Metalltrådslampa ...................... » 2500 C
Halvwattlampa ........................ » 2700 C
Bågljus................................ » 3750-4200 * C
Solens temperatur...................... » 6000 : C
Sirius temperatur...................... » 12500" C
Professor Lummer i Breslau lyckades år 1916 uppnå en
temperatur av 8.000° C genom att låta en ljusbåge brinna under
23 atm. tryck.
b) Värme och medelvärden för den erforderliga
förbränningsluftmängden for
1. Fasta ämnen
1 kg. bränsle
Värmevärde i VE
Erforderlig luftmängd
teoretisk
praktisk cirka
kg m1
kg m3
Trä1.................
Torv* ................
» i genomsnitt . .. , Brunkol3, jordig......
i scycken .... t . ,
2500—3700 2000—4000
3000
2500
5000
5000
8000 6000—8000 5000—7800 5000—7500 6000—7500 5500—7200
8000
3,6—5,2 2,9—5,7
4,3
3,6
7.2
6,2
11.4 8,5—11,4 7,2—11 7,2—10,7 8,5—10.7 7.8—10.2
11.4
3—4,4
2,5—4,8
3.6
3
6
5,2
9,5
7,2—9.5
6—9,3
6—9
7,2-9
6,2—8,7
9,5
6—9 5—10 7,5 6.5 12 9,2 20 15—20 12.5—19
12,5—18.5
15—19
14—18
20
5—7,5 4,2—8,5 6.3 5.5 1 7.9 17 12,5—17 10,5—16 10,5—15,5 12,5—16 12—15 17
Stenkol, antracit......
Ruhr-kol...........
Saar-kol...........
schlesiska kol ......
briketter ..........
Koks ................
Träkol, torr ........
’ Trä med cirka 20",, vatten och 80 "„ brännbart material .......... = 3600 Ve
2 Torv, lufttorkad ................................................ = 4000 Ve
3 Brunkol med 5 "0 vatten, 85 % brännbart material o. c:a 10 l\. aska . . = 5000 Ve
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
