- Project Runeberg -  Karlebo handbok / 1 upplagan, 1936 /
152-153

(1936) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Järn och stål

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I. Järn och stal

Järnets struktur. Tillståndsdiagram för järn-koi-legeringar
(Fe - Fe3C).

Det tekniska järnet, som i sina olika former användes, är
en legering med järn som huvudbeståndsdel. Andra
tillsats-materialer äro kol, mangan, kisel, fosfor, svavel, koppar etc.
En legering med dessa ämnen bildar lösningar med två eller
flera blandkristallarter. Deras löslighet ändras huvudsakligast
vid temperaturförändringar. Vid legeringens upphettning och
avkylning uppträder en förändring av kristallerna. Dessa
upplösa sig i varandra icke allenast i flytande tillstånd, utan kunna
även i stelnat tillstånd bilda så kallade fasta lösningar med
varandra. Kristaller, som bilda en homogen, fast lösning,
benämnas blandkristaller.

I många fall förbinda sig ämnena kemiskt med varandra.
Även kemiska förbindningar mellan metaller och metalloider
kunna uppträda som beståndsdelar i legeringen. Järn kan
tillsammans med kol bilda järnkarbid (Fe3 C). Denna kristallart
är känd för sin stora hårdhet och benämnes cementit, emedan
den uppträder vid kolsättning av järn, d. v. s. när järn vid
långvarig glödgning i träkol upptager rent kol.

En legering säges vara i jämvikt, när dess tillstånd ej ändras
efter vilken som helst godtyckligt vald tid. Jämvikt erhålles
ej alltid utan att legeringen glödgas och sedan långsamt
av-kyles. Vid hastig avkylning bildas obeständiga, s. k.
metastabila former. För rumstemperatur äro de praktiskt taget
beständiga, således i jämvikt. Järn-kol-legeringar hava stabil
jämvikt först när allt kol är kristalliserat i form av grafit.

Tillståndsdiagrammet för järn-kol-legeringar efter de senaste
forskningarna visas å fig. 40. I diagrammet beteckna de
heldragna linjerna området iör det metastabila systemet, som det
kommer i fråga för järn, stå! och stålgjutgods. De prickade
linjerna gälla för det stabila systemet. Detta betecknar det
jämviktstillstånd, som teoretiska järn-kol-systemet strävar uppnå
och som praktiskt förekommer i gjutjärn och undantagsvis i
stål.

Bildandet av grafit påskyndas genom tillsats av kisel samt
genom långsam avkylning. Avsöndring av järnkarbid
påskyndas genom tillsats av mangan samt hastig avkylning. Vid
glödgning av legeringar som innehålla järnkarbider finnes
benägenhet för karbidens sönderdelning. Denna process spelar en roll
vid tillverkning av aducerat gjutgods. Däremot är den mycket
ofördelaktig for verktygsstål med hög kol ha It.

Tillståndsdiagrammet avser att illustrera, när jämvikt
finnes for angivna temperaturer och blandningar. Dessa äro
för metastabila system ferrit, cementit, perlit, ledeburit och

152

austenit, för stabila system grafit, ferrit och austenit. Även
finnas strukturdelar, som uppstå och äro labila efter en särskild
värmebehandling. Dessa äro martensit, troostit och sorbit.
De senare framgå ej utan vidare av tillståndsdiagrammet.
Innan diagrammet beskrives, må en del termer förklaras, vilkas
förståelse är nödvändig för det efterföljande.

Liquiduskurvan ACD angiver temperaturen, vid vilken
legeringens fasta beståndsdelar börja åtskiljas.

Soliduskurvan AECF angiver temperaturen, vid vilken
legeringens fasta beståndsdelar upphöra att åtskiljas.

Den av T och V begränsade delen av ordinatan genom 1
markeras sålunda av den temperaturintervall, inom vilken en
legering med 1 °o kol och 99 °fl järn vid avsvalning Övergår från
fullt flytande till fullt fast tillstånd.

Eutektikum benämnes en blandning av två material i
bestämda proportioner, som utmärker sig, utom för denna fixa
sammansättning, även därigenom, att den har bestämd
stel-nings- resp. smältningspunkt.

I fig. 40 är legeringen med 4,2°0C ett eutektikum. Den
eutek-tiska punkten är skärningspunkten C mellan de båda kurvorna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:27:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/karlebo/1936/0084.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free