- Project Runeberg -  Karlebo handbok / 1 upplagan, 1936 /
158-159

(1936) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Järn och stål - Järnets värmebehandling

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Genom upphettning av materialet i området strax ovanför
linjen GOS, fig. 40, eller genom längre glödgning ovanför PSK
åstadkommes en omkristallisering, som borttager spänningar
från föregående värmebehandling.

Glödgningarna kunna vara av olika slag:

1. Glödgning av stål och stålgjutgods för avlägsnande av

spänningar, vals- eller smidesstruktur etc.

2. Glödgning av valsat eller smitt stål för erhållande av bästa

möjliga bearbetbarhet med skärande verktyg

3. Glödgning av valsat eller smitt material för dragning, kall-

valsning eller kallpressning.

4. Glödgning av stål för efterföljande härdning.

Härdning och anlöpning

I glödgat tillstånd består stålets struktur av ferrit och
cemen-tit FesC. Huru dessa kristaller förhålla sig till varandra, är
beroende av kolhalten samt vid vilken temperatur stålet är
glödgat.

Hos ett kolstål med 0,89’\, består strukturen av ferrit och
cement it per I it, väl blandat. Stål med mindre kol halt än
0,89"l( hava struktur bestående av dels perlit och dels ferrit. Stål
med högre kolhalt hava utom perlit även fri cementit.

Med härdning menas, att som martensit söka fixera större
eller mindre delar av strukturen hos det iör härdning avsedda
materialet. Detta sker genom att giva materialet en sådan
temperatur, att mer eller mindre austenit bildas, samt att
därefter avkyla detsamma.

Omvandlings punktens (härdn i ngstem peraturens) läge och
särskilt den kritiska avkylningshastigheten är beroende av
materialets sammansättning. Den kritiska
avkylningshastigheten är för rena kolstål mycket stor, men genom tillsats av
vissa ämnen, t. ex. krom, mangan och nickel till stålet kan denna
hastighet vid härdningen nedbringas till 6]2"n per sek.
Krom-nickelstål visar vid en kritisk avkylningshastighet av 240 per
minut fullständig härdning, men däremot är härdningen endast
delvis, om avkylningshastigheten är 80 per minut.

Med stigande avkylningshastighet, beroende på det
avkyl-ningsmedel som användes (luft. olja eller vatten), erhållas
motsvarande strukturer i följande ordningsföljd : sorbit, troostit
och martensit. Deras förekomst orsakar betydlig
hårdhetsökning hos materialet.

Härdtemperaturen bestämmes bäst genom att kombinera
undersökningar av termiska omvandlingar med mikroskopiska
undersökningar av härdade provstycken. Undersökningen av
de termiska omvandlingarna utföres med en hastighet, som är
ungefär lika med den, som användes för härdningen. För hy-

158

poeutektiska stal väljes härdningstemperaturen för
vatten-hardning 20 och 30- högre än Ac3 och för oljehärdn nqar 50
högre Hypereutektoida stål däremot vattenhärdas f?6n 20’
temperaturer °’’ehärdaS M" sam™ eller något högre

^’öP^ngstemperaturen för vanliga kolstål väljes allt efter
önskad hårdhet, . allmänhet mellan 200 och 350* C En Mat
senare undersökningar rekommenderas lång anlöpninqstid
t. ex. 6 timmar, med lag anlöpningstemperatur, c:a 150 C. ’

i^närrni?-9 QV snuabbstål erfordrar temperaturer från 1200 till
IdMJ C, for att bringa snabbstålets hårdhetsbildande ämnen
d. v. s. krom- och volframkarbiderna, i fast lösning. Efter
härdningen anlopas stålen till cirka 600° C.

Seghärdning

Seghärdning _, härdning med åtföljande anlöpning till
relativt hog temperatur. Genom denna värmebehandling stegras
stålets sträckgräns avsevärt och proportionsvis mera än dess
brottgrans. Härvid sjunker tänjbarheten, men visar
kontrak-tionen och i synnerhet slagarbetet (vid högre anlöpningar) en
betydande ökning. I samband med sträckgränsen stiqer även
utmattningsgränsen.

Sättshärdning

Sättshärdning avser att giva ett mjukt material ett hårt
ytskikt. Detta erhålles genom en uppkolningsprocedur
(cemen-tering) av ytan samt en efterföljande härdning. Härigenom
erhålles en glashård och slitstark yta samt en seg och mot
stötar och vibrationer motståndskraftig kärna.

De stålsorter som användas äro dels rena lågprocentiga
kolstål med något förhöjd manganhalt (c:a 0,50°o), dels
krom-nickelstål och nickelstål av varierande sammansättning.

Som grund för bedömning av sättshärdningsmaterialets hål
fasthetssiffror i härdat tillstånd for kärnan kan följande tabe
användas.

C Si Mn Nt Cr Str.-gr. Brott gr\ Förläng- Koncrak-

kg/mm2 kg/mm2 ning tion

0,15 0,20 0,50 - _ 38 60 18 601

0,18 0,20 0,50 - - 42 65 17 551

0,10 0,20 0,50 3,00 - 45 60 15 601

0,15 0,20 0,50 3,00 0,7 80 110 10 502

0,15 0,20 0,50 4,5 0,8 100 130 8 352

0,18 0,20 0,50 4.5 0.8 120 1 SO R w

härdat i vatten. 2 härdat i olia.

159

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:27:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/karlebo/1936/0087.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free