- Project Runeberg -  Karlebo handbok / 1 upplagan, 1936 /
160-161

(1936) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Järn och stål - Järnets värmebehandling

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Härdningen tillgår på följande sätt: Arbetsstycket inbäddas
i ett kolavgivande ämne, t. ex. 10 delar läderkol och 2 delar
gult blodlutsalt eller annat lämpligt ämne, upphettas därefter
till c:a 850—925 under c:a 2—8 timmar, längre eller kortare
tid, beroende på den önskade tjockleken på det uppkolade
ytskiktet.

Insättningstid enligt följande tabell.

Säctshärdningstid i timmar
Ungefärligt kolsättningsdjup

rena kolstål
legerade kolstdl

1
2
4
8
12
0,3 mm 0,5 mm 0,8 mm 1,0 mm 1,3 mm 1,6 mm
0,2 mm 0,4 mm
0,5 mm 0,7 mm 0,9 mm 1,1 mm

Vid efterföljande härdning blir ytan hård och kärnan seg.
Oftast dubbelhärdas det sättshärdade materialet för att
därigenom förbättra strukturen, som försämrats av den långa
upphettningen vid hög temperatur. Den första härdningen utföres
lämpad för den mjuka kärnan, d. v. s. vid relativt hög
temperatur. Den andra härdningen utföres med hänsyn till det hårda
ytskiktet, d. v. s. vid lägre temperatur, i allmänhet c:a 760 .
Efter den sista härdningen anlöpes materialet till 200—300 C.

En annan ytbehandling är nitrering. Vid denna metod
diffun-derar kväve vid relativt låga temperaturer (c:a 500—550 ) i
stålets ytskikt. Utan avkylning av materialet erhållas
ythård-heter, som ej kunna uppnås genom någon annan
härdnings-metod. Hårdheten kan därför endast mätas med
Herbert-pendelhårdhetsprovare eller enligt Firthmetoden. Tack vare de
relativt låga temperaturerna vid nitreringen och ingen
efterföljande avkylning uppstå vid nitreringen inga spänningar i
materialet. Nitreringsmetoden erfordrar särskilt stål (nitrer-

stål).

Nitrering

Upphettas järn i ammoniakgas, så erhålles en
hårdhetsökning av ytskiktet. Genom att leda ammoniakgas Över vissa
legerade stål, som äro uppvärmda under den eutektoida
omvandlingspunkten, så erhålles en utomordentligt hög ythårdhet
utan nämnvärd sprödhet. För nitrerhärdning gynnsamma
legeringsämnen äro: krom, aluminium, mangan, molybden,
vanadin, kisel m. fl. metaller.

161

Fig. 46 a

Perhc och Fernt

200 ggr förstorat

Fig. 46 b

Perltt och Cementic

200 ggr förstorat

Fig. 46 c
Kornig Cementic
200 ggr förstorat

fig. 46 d

G rov Martensit

500 ggr förstorat

Fig 46 e

Snabbstal. gkdgat

200 ggr förstorat

Fig 46 f
Snabbstol, härdat
600 ggr förstorat

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:27:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/karlebo/1936/0088.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free