Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Material för verktyg - A. Legerade verktygssstål - B. Skär- eller hårdmetaller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kolhalten är i allmänhet 0,6—0,85»,,. Upptill 0,3—0,4",, är
C upplöst i grundmassan, 0,5— 0,8l\, förekommer i form av
karbider. Järn, kobolt och nickel finnas framför allt i grundmassan,
medan wolfram, molybden, kromoch vanadin ingå som
karbider, dock mest vanadin. Värmehårdheten ökas genom ämnen
som ingå i grundmassan. Anlöpningsbeständighet och
värmehårdhet förbättras i synnerhet genom samtidig närvaro av
kobolt och vanadin. Gränsen av legeringsförmågan hos
snabbstål bestämmes därav, att smid- och härdbarheten upphöra
ovanför en viss legeringshalt, nämligen när den härdade
grundmassan på grund av för stark karbidbildning blir för
kolfattig. Legeringsämnena måste därför väljas så, att de fördela
sig rätt mellan karbiderna och grundmassan. Denna
fördelning ändras för varje legeringsämne, beroende på om detta
förändrar grundmassan eller karbidbildningen.
Wolfram nedsätter den kritiska avkylningshastigheten och
höjer värmehårdheten. Med stigande W-halt måste även
C-halten och härdningstemperaturen Ökas, enär annars
grundmassan blir för kolfattig. Wolfram är den huvudsakliga
karbidbildaren. Vid mer än 22°,, wolfram förbli
wolframkar-biderna olösta vid 1350 temperatur, så att W-haltens stegring
utöver denna gräns ej är till någon nytta.
Krom (3—6 "(1) främjar karbidbildningen. Av krom finnes
även en del i grundmassan och ökar värmehårdheten. Genom
för hög Cr-halt blir stålet skört.
Molybden (0.5—1",,) kan ersatta wolfram upp tillc:a4"().
För hög Mo-halt gör stålet grovkornigt och skört.
Vanadin (0,5 till 2"lh eller ännu mer) är ett utmärkt
desoxi-dationsmedel; det ökar i synnerhet anlopningsbestöndigheten
och värmehårdheten och minskar stålets
överhettningskänslighet genom att förhindra för stark ansamling av W i karbiderna.
Ju mindre W-halten är, ju större skall Va-halten vara. Med
stigande Va-halt måste C-halten ökas, då Va endast är
verksam som vanadinkarbid.
Kobolt (icke under 2",,) ökar som ingen annan beståndsdel
värmeledningsförmågan och an löpnings bestand ig heten.
(Kobolt-snabbstål forbliva upp till 600 hårda). Co gör stålet
okänsligare för felaktiga hardningstemperaturer. Snabbstål
av högsta kvalitet måste innehålla vanadin och kobolt
gemensamt. Nickel har liknande verkan som kobolt, men gör vid
en halt, som överstiger 3",,, stålet austenitiskt, d. v. s. försämrar
härdningsförmågan. Under 3",, försämras glödgningsförmagan
i mjukt tillstånd.
Även tantal och titan användas numera som kGrbidbildare.
B. Skär- eller hårdmetaller
Skärmetaller äro legeringar av sällsynta metaller, såsom
t. ex. krom, wolfram, tantal, titan, molybden eller dessa
metallers karbider med kobolt, nickel och järn, varvid järn endast
168
förekommer i ytterst små mängder. De äro hårda av naturen
och utmärka sig genom mycket hög slitstyrka och
värmehårdhet, många gånger dock förenad med stor skörhet. Efter
framställningsmetoden skiljer man mellan gjutna och sintrade
hårdmetaller. Till den förra gruppen höra Akrit, Celsit, Stellit,
Miramant, till den senare höra Widia, Titanit, Seco och Ramet.
Gjutna hård meta Ner användas numera endast för verktyg,
som icke utsättas för stöt- eller bojningspåkänning, t. ex.
dragskivor. De kunna även för vissa ändamål med fördel påsvetsas
verktygsstål och användas för skärande verktyg.
En av de mest använda skärmetallerna är »Widia», som i
Amerika benämnes »Carboloy», en
wolfram-karbid-kobolt-legering, vilken som sintrerkropp framställes i önskad form
och storlek. Denna är motsats till de gjutna hårdmetallerna
mycket seg.
Böjningsfasthet hos härdat snabbstål .... 300 kg/mm2
» » Widia ........ 150—180 »
» » gjuten wolframkarbid 35 »
Rockwellhårdhet » härdat snabbstål .... 64 (600 Brinell)
» » Widia.............. 80
Vridningsfasthet » Widia.............. 120 kg/mm2
Fördelarna med verktyg av Widia äro följande:
1. Widia tillåter bearbetning av material, som med snabbstål
knappast eller icke alls kunna bearbetas utan mycket stark
förslitning av stålet, som t. ex. gjutstål, manganstål, härdat
snabbstål, lättmetaller, glas, isoleringsmaterial.
2. På grund av Widias högre värmehårdhet, därför även
mindre friktion mot arbetsstycket och spånen, jämförd med
snabbstål, kan genom ökad skärhastighet spånavverkningen
ökas eller
3. med samma spånavverkning är tiden mellan varje
omslip-ning för verktyg med Widia många gånger längre, jämförd
med tiden för snabbstål. Därigenom kunna stora besparingar
uppnås i fråga om arbetsmaskinens utnyttjande.
4. Widiametallen är på grund av hög slitstyrka, som är 40
gånger så stor som för härdat snabbstål, lämplig för slitytor
på mät- och dragverktyg.
För att erhålla önskade resultat med Widia måste man taga
hänsyn till denna skärmetalls särskilda fordringar. Metallen
kallas ofta oriktigt Widiastål och uppfattas som stål. Widia
innehåller järn endast i mycket obetydliga mängder såsom
förorening. Av denna anledning är Widiaskärets form, dess
be-handling och skärvillkor olika snabbstålets. Detta måste
observeras. Firman Krupp angiver följande märken av Widia
för olika bearbetningar.
Widia N för bearbetning av gjutjärn, mässing, brons, koppar,
lättmetaller och hårdgummi,
169
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
