Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9. Slipning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Arbetsstyckets hastighet
Vid maskinslipning inverkar arbetsstyckets hastighet på
slipskivans avnötning och slipytans utseende och måste
därför beaktas vid valet av skivor. Slipskivans nedslitning
beror på förhållandet mellan slipskivans och arbetsstyckets
periferihastighet. Ju större detta förhållande är, desto mindre
arbete utför skivan per tidsenhet, vilket medför, att skivan
slites långsammare. Om hastighetsförhållandet minskas
genom ökning av arbetsstyckets hastighet, kommer slipskivan
att utföra mera arbete, varför den utslites hastigare. Allt
eftersom slipskivans beröringsyta ökar, bör arbetsstyckets
hastighet ökas, för att giva skivan lämplig skärverkan. Den
finaste slipytan erhålles, om såväl matning som arbetsstyckets
hastighet är liten.
Arbetsstyckets periferihastighet
färdigslipning.....I 30—40 i
Dessa värden skola minskas för större arbetsstycken och
nar slipytan skall hava finare utseende.
T
Spåndjup
Det lämpligaste spdndjupet, som kan användas för slipning,
är beroende av flera faktorer, säsom arbetsstyckets form,
slipskivans form och hårdhet, beröringsytornas storlek etc. Små
spdndjup skola valjas for hart material, finkorniga skivor och
nar beroringsytorna aro stora. Dessutom påverkas ytans
utseende av spåndjupet. Gjutjärn slipas mest ekonomiskt med
stora skardjup och liten matning i motsats till vad som är
förhällandet med stål.
Spändjup, skrubbslipning 0,3 till 0,06 mm.
» fa rdigsl i pn ing 0,05 » 0,01 »
Arbetsstyckets matning
Matningen för ett varv av arbetsstycket är beroende av
slipytans utseende. Det är ekonomiskt att taga många tunna
skar med stor matning (undantag för gjutjärn). Matningens
storlek skall anpassas efter slipskivebredden. För
skrubbslipning av smidesjärn och stål tagas 2h till Vs skivbredd, for
färdigslipning 7* till 2h skivbredd.
Kyl medel vid slipning
All slipning böro utföras med kylvätska, enär detta har
flera fördelar. Sålunda förhindras lokal uppvärmning av
arbetsstycket, slipskivedammet bindes av kylvätskan och
slipskivans porer hållas längre öppna. Förutsättning för
våt-slipningen är likväl, att skivans bindemedel tillåter
användning av vatten, samt att detta i riklig mängd överspolar
slipskivan, enär eljest slipsprickor lätt uppstå. Soda löst i vatten
bör ej användas, enär den angriper färg. En mycket bra
kylvätska erhålles, om 1 kg soda, 3U kg såpa och V2 kg borax
blandas med 100 liter rent vatten. Att använda borax i
kylvätskan medför även den fördelen, att huden på sliparens
händer ej angripes, enär borax är antiseptisk. Ett gott
rostskyddande medel ger 150 gram kaliumkromat i 100 liter vatten.
Dessutom finnas flera goda oljeemulsioner, som hålla
slipskivorna fria från föroreningar. Kyl medel mängden regleras
allt efter si ipskivehastig heten och beröringsytans storlek.
Skivorna böra icke få stå delvis nedsänkta i vattnet, enär de
uppsuga detta, vilket inverkar på skivans balansering.
Slipskivans skötsel
Det är alltid nödvändigt att balansera slipskivan före dess
påsättning på slipspindeln. Balanseringen skall ske, när skivan
ar torr. Den skall även tid efter annan undersökas med
avseende på balansen och om nödvändigt ombalanseras. Vid
vdtslipning avkastas vattnet från skivan på grund av
centri-fuga I kraften. Efter slutad slipning skall vattentillförseln
avstängas och skivan tillåtas rotera en kort tid, så att skivan har
tillfälle att torka.
Alla nya skivor böra få rotera med full hastighet cirka en
minut, innan de tagas i användning. Sliparen skall då stå vid
sidan av maskinen.
Skivan skall monteras med omsorg, så att den ej forspannes
pd grund av olämplig fastspänning, se fig. 227. Ursvarvade
flänsar med lika diametrar skola användas. Mellan slipskivan
och flänsarna bör mjukt mellanlägg anbringas, for att
utjämna skivans smd ojämnheter.
395
Runds!
ipninq
Innersl
ipninq
Planslipninq
Macenal
i
m/mm
m/min
m/min
l
Smidesjärn och stål:
i
skrubbslipning .
12-
-15
l
15-
-20
färdigslipning . .
6-
-8 !
i
Härdat stål:
I
i
skrubbslipninq .
14-
-16
i 1
I
färdigslipning . .
6-
-10
18-
-22
1
Gjutjärn:
i
i
skrubbslipninq .
12-
-15
—-
i
i
färdigslipning . .
! 6’
-10
18-
-22
8—14 ;
Mässing :
i
i
skrubbslipninq .
1 18-
-20
färdigslipning . .
14-
-16
28-
-32
Aluminium:
I l
skrubbslipning .
i 5°-
-70
i i
1 *-**
färdigslipning . .
30-
-40
i 32-
-35
1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
