Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Från Dane Kempton till Herbert Wace
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bland annat att kärleken inte är en kris och en
pånyttfödelse, utan att den är någonting helt vanligt och
banalt och beroende på en slump, likgiltigt hur man
»blandar korten».
Barbara visade mig ditt brev till henne. »Om jag
hade skrivit så där om mig och Carl. . . !»
»Det skulle du inte kunna», invände jag.
»Då borde Herbert inte heller ha kunnat det», sade
hon häftigt. Här skulle jag ju ha kunnat säga henne,
att män och kvinnor äro skilda raser, men man pratar
inte konventionellt nonsens med Barbara. Jag
tröstade henne alltså inte, och nu har du det på ditt
samvete, att du vid detta kritiska tillfälle har stött oss för
huvudet med din köld.
Sex års skilsmässa, delad i tu genom några få
månaders samvaro, måste åstadkomma förändringar. Då
Barbara kallade ditt brev onaturligt, glömde hon
hur litet hon vet om vad som är naturligt för dig.
Hon och jag ha varit vana att på egen hand tänka oss
din karaktär, din ståndpunkt och dina uppfattningar
efter — ja, låt oss säga efter den omständigheten
att du kan din Wordsworth och att du känner honom,
även om du inte kunnat tillägna dig hans stränga lugn.
Ungdom, som lever på hoppet, sargas av oro.
»Jag gav ej någon ed, den gavs av andra,
En boja, jag ej kände, lades på mig
För att jag skulle bli en utvald ande
Och ej begå en synd, om jag ej blev det.»
Den bleka soluppgången sedd från
Tamalpaisber-get, din röst, som skälvde lidelsefullt vid orden »och
ej begå en synd» . . . den rosenröda färgprakten över
de upptornade töckenalperna . . . allt förde din talan,
13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
