- Project Runeberg -  Kärlekens väsen /
33

(1918) [MARC] Author: Jack London Translator: Ernst Lundquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Från Herbert Wace till Dane Kempton

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sina händer, skenade inte mitt hjärta ifrån mig. Ej
heller var jag yr i huvudet av hänryckning. Ej
heller försvann hela världen för mig och utplånades, så
att bara Hester stod där med leende mun och
händerna utsträckta till välkomsthälsning. Å, jag såg
nog den leende munnen och de utsträckta händerna
och hela den härliga unga kvinnan som stod där
framför mig, och jag var förtjust o. s. v., men jag ansåg det
inte alltför underbart och otänkbart och mirakulöst,
som allt annat vore idel skräp, som j ag är säker på
att den stackars Bidwell gör, när hans ögon fröjda sig
åt åsynen av den vardagliga flickan.

En sådan behaglig ung kvinna, tänkte jag, då jag
tryckte Hesters händer, och inte är hon heller av den
vanliga sorten. Hon har hälsa, kraft, skönhet och
ungdom, och hon kommer säkert att bli en förtjusande
hustru och en förträfflig mor. Så tänkte jag, och
sedan pratade vi, åto frukost och tillbragte en angenäm
eftermiddag tillsammans — en eftermiddag sådan jag
kunnat tillbringa med dig eller en god vän eller min
hustru.

All denna förståndsmässiga korrekthet är dig
mot-bjudande, Dane, det vet jag. Och jag erkänner att
jag målar ut den med brutal ärlighet och inte låter
mina mildare, ömmare strängar komma till heders.
Tro mig, jag håller mycket av Hester. Jag högaktar
och beundrar henne. Jag är även stolt över henne
och stolt över mig själv för att en så härlig varelse
kunnat finna tillräckligt mycket hos mig för att vilja
bli min hustru. Det kommer att bli ett lyckligt
äktenskap. Där finns ingenting krystat eller trångsint
eller oförenligt. Vi känna varandra väl — en insikt

33

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 07:53:46 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/karlekens/0037.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free