Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIV. Från Herbert Wace till Dane Kempton
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och prisade Valhalls orgier och blodbad som det
högsta paradiset. Och före den tiden, hur många tusen
års barbari hade vi varit med om? Och hur många
tusen sinom tusen århundraden i livets långa tåg från
den första oorganiska företeelsen som fick liv? Två
tusen år äro en ofantligt tunn fernissa att täcka många
millioner med.
Dessutom äro våra mycket beprisade två tusen år
av kultur någonting intellektuellt, en förvärvad
karaktär. Vi födas ej med den. Var och en måste
tillägna sig den efter födelsen genom sina
medmänniskors och föregångares skrivna ord. Isolera ett dibarn
från släktet, så skall det aldrig lära sig tala, och utan
ord kan det aldrig tänka annat än på det konkretast
möjliga sätt. Men det äger alla djurets instinkter och
drifter — de skrovliga kanter som ständigt sticka
fram genom den civiliserade människans
kulturfernissa.
Vår kultur kommer sent och försvinner fort. Jag
har sett den falla av en man på en timme, ja, i ett
ögonblick. Vår kultur är ingenting annat än
människosläktets samlade visdom. Den är ingen del av oss
eller ett ting eller en egenskap som går i arv från far
till son. Den är något som varje individ tillägnar sig
i olika grad. Ja, jag gör rätt i att spetsa öronen efter
det primitiva. Det säger mig var jag står i dag och
i vilken värld jag lever. Du, Dane, är överförfinad
eller förfinad utan samband med tiden. Du är lik
de idealistiska och framskridna zeloter som, då en
sådan handling skulle vara detsamma som förintelse,
råda Förenta staterna att avväpna gentemot en värld
i pansar.
74
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
