Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- XXXVIII. Från Hester Stebbins till Herbert Wace
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
XXXVIII.
FRÅN HESTER STEBBINS TILL HERBERT WACE.
Stanfords universitet,
Den 15 december 19—.
Slut och förbi. Det blir som jag sade i går kväll.
Herbert, det finns ingen orsak till vrede; tro mig,
det finns det inte. Jag gör vad jag inte kan låta bli.
Du har inte förändrats, men det har min tro på
dig, och jag kan inte hyckla en lycka som jag inte
känner.
Å, men jag skrattar, min käre vän, jag skrattar åt
att jag kunde inbilla mig slita 111ig ifrån dig med våld.
Har du någonsin älskat mig? Den där strålande
sol-skensmorgonen, då du tog min hand och bad mig
bli din hustru’, tycks mig ligga långt tillbaka i tiden.
Jag borde ha förstått — hela felet är mitt — jag borde
ha vetat att du inte älskade mig, jag borde ha varit
full av vrede och blygsel i stället för av lycka. Hela
felet är mitt.
När du talade i går kväll, stod jag vid fönstret och
undrade vad allt detta bråk skulle betyda. J ag kunde
ju vara lugn då jag insåg att jag inte tillfogade dig
något djupt sår. Jag vållade på sin höjd en mycket
självtillräcklig man en besvikelse. Herre Gud, hur
193
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 12:28:30 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/karlekens/0197.html
