- Project Runeberg -  Kärleken som kulturproblem /
28

(1912) [MARC] [MARC] Author: Frida Stéenhoff
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

till föremål för vetenskaplig behandling, lärde, att det
goda för människan ej är det sinnliga njutandet, utan det
rätta handlandet. Även den som med övertygelse
underskriver detta kan dock stå tveksam om varuti det rätta
handlandet består, icke minst då det gäller vad jag skalle
vilja kalla alstrandets etik. Var skall vi finna
alstrings-moralens rätta förståelse? Det var bekvämare för
människorna förr med den gamla uppfattningen om könslivet
såsom synd. Då behövde människorna ej tänka, blott
synda för att det skulle bliva folk i samhället. Nu frågar
man, hur ett folk på sannaste, ofarligaste och värdigaste
vägen skall få en alstringsetik, som tillfredsställer vår tids
samvete. Att detta spörsmål är en viktig del av kärleken
som kulturproblem torde alla medgiva.

Om vi iakttaga de olika strömningar, som vibrera
genom tidsmedvetandet, bli vi slagna av häpnad och
undran över deras inbördes oförenlighet och motsättning.
Man får bevittna, hur lagstiftande församlingar, just som
folken börja begära kunskap, med iver ingripa mot
upplysnings spridande, som de påstå av moraliska skäl. Även
inom diktens värld möter oss dessa olika riktningar. Den
för sin idealiska diktning uppskattade och med nobelpriset
belönade franske diktaren Sully-Prudhomme har en
åskådning i ämnet, som bjärt avsticker från vår egen skald,
Ossian-Nilssons kända strofer: Barn, barn, barn, om det
också blir flarn, om det också blir skarn o. s. v. I
fri översättning låter Sully-Prudhomme’s dikt: “Löfte‘,
sålunda:

Över den blindaste instinkten vill jag göra mig till herre.

Ack, icke av dygd, utan av medlidande;

I den osynliga svärmen av varelser, dömda att födas,

Ger jag nåd åt honom, efter vilken jag känner eggelse.

Förbliv i det möjligas namnlösa rike,

O mast älskade son, som aldrig skall födas.

Bättre räddad än de döda och mer oåtkomlig

Skall du aldrig gå ut ur skuggan, där jag slumrade.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:28:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/karlekkult/0030.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free