- Project Runeberg -  Kärlek till livet /
12

(1918) [MARC] Author: Jack London Translator: Mathilda Drangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kärlek till livet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och smög efter dem som en katt smyger sig på en sparv.
De skarpa stenkanterna skuro igenom damaskerna,
så att han lämnade blodspår efter sig, men smärtan
av dessa sår överröstades av hungerns kval. Han
kröp över den våta mossan, blötte igenom sina kläder
och utsatte sin kropp för förkylning, men i sin
feberhunger efter föda lade han icke märke därtill. Och
ständigt virvlade riporna upp framför honom, och
deras kurrande ljöd som ett hån i hans öron —- och
han svor över dem och härmade ilsket deras skri med
full hals.

En gång kom han rakt på en ripa, som måste ha
sovit. Han såg henne icke förrän hon flög upp rakt
i ansiktet på honom från sin viloplats. Han grep efter
henne lika häftigt som hon flög upp och fick tre av
hennes stjärtfjädrar i handen. Då han såg henne flyga
sin väg, kände han ett hat mot henne, som om hon
hade tillfogat honom någon förfärlig oförrätt. Så
vände han tillbaka och spände åter på sig packningen.

Under dagens lopp kom han till dalar eller sänkor,
där det fanns mera godt om villebråd. En hel
renhjord sprang förbi honom, mer än tjugu djur, alla inom
bösshåll. Han kände ett vildt begär att rusa efter
dem, var viss om att kunna trötta ut dem... En
svart räv kom emot honom med en ripa i munnen.
Mannen uppgav ett gällt skrik. Det var ett
ohyggligt skrik, och räven rusade skrämd sin väg med vilda
hopp, men ripan släppte han ej.

Sent på eftermiddagen vandrade han utmed en ström
med kalkaktigt vatten, som flöt mellan spridda ruggar
av säv. Han grep ett kraftigt tag i en av dessa ruggar
nära roten och drog upp någonting liknande en lök,

12

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:28:41 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/karlekliv/0016.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free