- Project Runeberg -  Kärlek till livet /
32

(1918) [MARC] Author: Jack London Translator: Mathilda Drangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kärlek till livet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Det fanns några deltagare i en vetenskaplig expedition
ombord på valfångaren Bedford. Från fartygets däck
upptäckte de ett besynnerligt föremål på stranden.
Det rörde sig i riktning mot vattnet. De voro ur
stånd att klassificera detta föremål, och eftersom de
voro vetenskapsmän, stego de i fångstbåten och begåvo
sig i land för att se efter vad det kunde vara. Och
där sågo de någonting som var vid liv, men som
knappast kunde kallas för en människa. Det tycktes vara
blindt och utan egentligt medvetande och krälade
fram på marken som en kolossal mask. De flesta av
dess rörelser voro gagnlösa, men det var ihärdigt, och
det vred och vände sig och arbetade sig på detta sätt
framåt ungefär tjugu fot i timmen.

Tre veckor därefter låg mannen i en koj ombord på
valfångaren Bedford och berättade vem han var och
vad han hade genomgått, under det att tårarna
flödade utför hans infallna kinder. Han sluddrade också
åtskilliga osammanhängande ord om sin mor, om det
soliga Södra Californien och om ett hem bland
apelsinträd och blommor.

Efter detta dröjde det icke många dagar innan han
satt till bords med vetenskapsmännen och fartygets
befäl. Han betraktade girigt den myckna maten och
såg med ängslan hur den försvann i andras mun.
Varje munsbit som sväljdes av dem framkallade ett
uttryck av djup saknad i hans ögon. Han var
fullkomligt klok, men under måltiderna hatade han dessa
andra ätare. Han led av en ständig fruktan för att
livsmedlen ej skulle räcka till. Han frågade kocken,
uppassaren och kaptenen om förrådet av proviant.
De lugnade honom otaliga gånger, men han trodde

32

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 07:53:53 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/karlekliv/0036.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free