Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett sammanträffande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Messner harklade.
»Edra lungor ä’ ju fullkomligt friska, eller hur?»
»Ja, men vad har det med saken att göra?»
Den andre harklade omigen och sade sedan med
juridiskt omständlig långsamhet:
»Å, jag medger det, ingenting alls egentligen —
med undantag av att det enligt ert eget resonemang
i så fall inte finns någonting som skulle hindra er från
att gå härifrån och så att säga trotsa kölden under
en tiomilsfärd. Ni kan göra det utan svårighet.»
Womble kastade en hastig och misstänksam blick
på Theresa och uppfångade en glimt av överraskning
och belåtenhet i hennes ögon.
»Nåå?» sade han frågande till henne.
Hon dröjde tveksamt med svaret. Wombles
ansikte mörknade av vrede. Han vände sig mot Messner.
»Nog nu om detta! Ni kan inte stanna här.»
»Jo, det kan jag visst.»
»Jag kommer inte att tillåta det.» Han rätade
upp sig. »Jag är situationen vuxen.»
»Jag stannar i alla fall», framhärdade den andre.
»Jag kastar ut er.»
»Men jag kommer igen.»
Womble teg ett par ögonblick för att göra sin röst
stadig och kunna behålla väldet över sig själv. Sedan
sade han långsamt, med låg och behärskad röst:
»Hör på, Messner — om ni vägrar att avlägsna er
härifrån, så klår jag upp er. Vi ä’ inte i Californien nu.
Jag skall slå er sönder och samman med mina bägge
knytnävar.»
Messner ryckte på axlama.
»Om ni gör det, sammankallar jag ett miners’ mee-
78
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
