- Project Runeberg -  Kärlek till livet /
85

(1918) [MARC] Author: Jack London Translator: Mathilda Drangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vit mans skick och sed

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

uttryck av belåtenhet och förnöjelse spred sig över
deras ansikten. Det sura draget kring Zillas mun gav
med sig tillräckligt länge för att hon skulle hinna
uppge en suck av tillfredsställelse. Ingendera vaggade
längre, de tycktes ha försjunkit i stilla begrundan.
Men så blevo Ebbits’ ögon fuktiga, och jag förstod att
han kände självbeklagandets smärta. Den tid de
behövde för att söka rätt på sina pipor visade tydligt
att de länge hade varit utan tobak, och den gamle
mannens häftiga begär efter det narkotiska medlet
gjorde honom så darrande och hjälplös att jag måste
tända pipan åt honom.

»Varför ä’ ni alldeles ensamma i byn?» frågade jag.
»Ha -alla de andra dött? Har här rasat någon svår
sjukdom? Ha ni ensamma förblivit vid liv?»

Gamle Ebbits skakade på huvudet och svarade:

»Nej, här icke varit stor sjukdom. Byn borta för
att jaga kött. Men vi vara för gamla, våra ben icke
vara starka, och våra ryggar icke kunna bära bördor
längre. Därför vi stanna här och undra när unga
män komma igen med kött.»

»Än se’n? Om också unga män komma igen med
kött?» frågade Zilla skarpt.

»De kanske komma med mycket kött», sade Ebbits
hoppfullt med dallrande röst.

»Än se’n? Om också med mycket kött?» fortsatte
Zilla i ännu skarpare ton. »Vad det vara till för
nytta för dig och mig? Några ben att gnaga på för
våra tandlösa gamla munnar! Men det feta köttet,
njurar och tungor — detta gå i andra gommar än din
och min, gamle Ebbits.»

Ebbits nickade och föll i sakta gråt.

85

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 07:53:53 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/karlekliv/0089.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free