Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Historien om Keesh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Keesh väntade lugnt tills deras oväsen hade lagt sig.
»Du har en hustru, Ugh-Gluk», sade han, »och du
för hennes talan. Och du, Massuk, har både hustru
och mor, du talar för dem bägge. Min mor har ingen
mer än mig, och därför höjer jag min röst. Och jag
vill nu säga er, att sedan Bok har funnit döden under för
ivrig jakt, vore det rättvist, att jag, som är hans son,
och Ikeega, som är min mor och var hans hustru, skulle
ha tillräckligt med kött så länge stammen kan glädja
sig åt riklig tillgång på kött. Jag, Keesh, Boks son,
har talat.»
Han satte sig ned och höll öronen spända för att
uppfatta den störtflod av harmfulla protester, som. hans
ord hade framkallat.
»En pojke hålla tal vid en rådplägning!» mumlade
gamle Ugh-Gluk. »Skola småbarn säga oss vad vi böra
göra?» frågade Massuk högljudt. »Är jag man för att
bli hållen för gäck av vartenda barn som skriker efter
kött?»
Vreden kokade allt högre. Man befallde Keesh att
gå och lägga sig, hotade honom med att han icke skulle
få något kött alls och lovade honom stryk för sin
förmätenhet. Gossens ögon började blixtra och blodet
pulserade häftigt under hans hud. Midt under deras
häftiga utgjutelser sprang han upp igen.
»Hören nu vad jag vill säga er, I män!» ropade han.
»Aldrig mer skall jag öppna min mun vid er rådplägning
— aldrig förrän ni komma till mig och säga: ’Det vore
godt om du ville tala, Keesh, och det är vår önskan att
du måtte göra det.’ Och nu mån I lyssna till mitt
sista ord här. Min fader, Bok, var en väldig jägare.
Jag, hans son, skall nu gå ut och jaga det kött jag äter.
103
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
