- Project Runeberg -  Kärlek till livet /
108

(1918) [MARC] Author: Jack London Translator: Mathilda Drangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Historien om Keesh

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Och de andra kvinnorna togo sig för att besöka henne
och be om råd och åberopa hennes visdomsord, när det
uppstod dispyter mellan dem eller med männen.

Lien mysteriet angående Keesh’s underbara jakter
var likväl det som framför allt annat sysselsatte allas
undrande tankar. Och en dag sade Ugh-Gluk honom
midt i ansiktet, att man trodde honom öva trolldom.

»Det påstås», sade Ugh-Gluk i olycksbådande ton,
»att du umgås med onda andar, och att det ar därför
du ständigt har tur.»

»Är köttet icke godt?» svarade Keesh. »Har någon
enda i byn blivit sjuk av att förtära det? Hur kan
du veta att det är trolldom med i spelet? Eller gissar
du det på måfå, därför att avunden gnager dig?»

Och Ugh-Gluk gick nedslagen sin väg, och kvinnorna
skrattade åt honom när han gick. Men en kväll under
rådplägningen beslöts det efter lång överläggning, att
man skulle skicka spejare efter Keesh, när han begav
sig på jakt, så att man skulle riktigt få reda på hans
sätt att jaga. Vid hans nästa jakttur följde fåledes
två unga män, Bim och Bawn, de listigaste av jägarna,
efter honom, och de aktade sig väl för att bli
upptäckta. Efter fem dagar kommo de tillbaka med vidt
uppspärrade ögon och med tungorna skälvande av
begär att förtälja vad de hade upptäckt.
Rådsförsamlingen sammankallades hastigt i Klosh-Kwans
bostad och Bim började berätta.

»Bröder! Vi följde Keesh i spåren, så som vi voro
anbefallda, och vi färdades med stor försiktighet för
att han icke skulle upptäcka oss. Vid midten av den
första dagen stötte han på en stor björnhane. Det var
ett väldigt .stort djur.»

108

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 07:53:53 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/karlekliv/0112.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free