- Project Runeberg -  Kärlek till livet /
109

(1918) [MARC] Author: Jack London Translator: Mathilda Drangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Historien om Keesh

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Kan icke finnas större», bekräftade Bawn och
fortsatte sedan: »Men björnen tycktes icke vara benägen

för strid, han vände sig bort och tassade långsamt sin
väg över isen. Detta sågo vi från klipporna vid
stranden, och björnen styrde kurs åt vårt håll, och efter
honom kom Keesh, alldeles oförfärad. Och han skrek
onda ord åt björnen och fäktade med armarna och
väsnades. Och då blev björnen arg och reste sig på
bakbenen och brummade. Men Keesh gick rakt emot
honom.»

»Ja», högg Bim in, »Keesh gick rakt emot björnen.
Och björnen måttade efter Keesh med sin ena tass och
Keesh sprang undan. Men när han sprang, släppte
han en liten rund boll på isen. Och björnen stannade
och luktade på den, och så sväljde han den. Keesh
fortfor att springa undan och släppa ned små runda
bollar och björnen åt upp dem alla.»

Nu höjdes en mängd tvivlande rop, och Ugh-Gluk
förklarade rent ut sin misstro.

»Vi sågo det med egna ögon», försäkrade Bim.

Och Bawn tilläde:

»Ja, med våra egna ögon. Och detta fortgick tills
björnen plötsligt reste sig upp på bakbenen och skrek
himmelshögt i plågor och slog ursinnigt framför sig
med framtassarna. Keesh gick vidare över isen och
höll sig på tryggt avstånd. Men björnen brydde sig
nu icke alls om honom, utan var uteslutande upptagen
av det onda, som de små runda bollarna hade ställt
till i hans inälvor.»

»Ja, i hans inälvor», avbröt Bim. »För han klöste
sig själv och gjorde höga skutt på isen som en lekfull
björnunge, men det sätt varpå han skrek och tjöt

109

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 07:53:53 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/karlekliv/0113.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free