- Project Runeberg -  Kärlek till livet /
141

(1918) [MARC] Author: Jack London Translator: Mathilda Drangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det oväntade

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

och han hade så kommit ur vanan att hålla sig i
upprätt ställning, att han knappt kunde stå. Han
vaggade fram och tillbaka, stapplade och grep efter Edith
med sina bundna händer för att få stöd.

»Fasligt vad jag är yr i skallen», sade han med ett
lätt skratt.

Ett par ögonblick senare tilläde han:

»Och jag är riktigt glad åt att det snart är över med
alltihop. För den fördömda britsen skulle i alla fall ha
tagit livet av mig.»

När Edith satte pälsmössan på honom och drog ned
lapparna över hans öron, skrattade han och sade:

»Vad gör ni så där för?»

»Det är en bister köld ute», svarade hon.

»Och vad betyder förfrusna öron för stackars Michael
Dennin tio minuter härefter?» frågade han.

Hon hade stålsatt sig för att kunna uthärda denna
sista och svåraste prövning, och hans anmärkning
verkade som en stöt mot hennes självbehärskning. Hittills
hade det hela nästan förefallit henne spöklikt som i en
dröm, men den brutala sanningen i hans ord öppnade
hennes ögon på vid gavel för verkligheten av det som
pågick. Irländaren märkte hennes plötsliga
förstämning.

»Beklagar att jag gjort er ledsen med mitt dumma
prat», sade han ångerfullt. »Men jag mente ingenting
med’et. Det är en stor dag för Michael Dennin i dag,
och han är så glad som en lärka.»

Han började vissla en munter melodi, men den blev
snart melankolisk och dog bort.

»Jag önskar här funnes en präst», sade han
tankfullt, men tilläde hastigt: »Nåja — Michael Dennin

141

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 07:53:53 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/karlekliv/0145.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free