- Project Runeberg -  Kärlek till livet /
150

(1918) [MARC] Author: Jack London Translator: Mathilda Drangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vädersolarna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

han sig framåt? Varför är hans ansikte så stelnat i
lugn? Varför lysa hans ögon så skarpt? Varför är
den som ger röd i ansiktet? Varför äro alla de spelande
så märkvärdigt tysta? Mannen med de gula
markerna — mannen med de vita markerna — och mannen
med de röda? Varför tala de inte med varandra?
Därför att det gäller massor av pengar. Och därför
att det är sista omgången som går.»

»Hur kan ni veta att det är sista omgången?»frågade j ag.

»Kungen är belagd, sjuan ligger öppen», svarade
han. »Ingen håller på andra kort. Alla de andra
korten gångna. Varenda en vet det. Varenda en
håller på att kungen skall förlora och sjuan vinna.
Det kan häada att banken förlorar tjugu tusen dollars,
det kan också hända att banken vinner. Ja, den
tavlan kan jag förstå.»

»Men ni vet ju inte heller slutet därvidlag!» utropade
jag triumferande. »Det är sista omgången, men
korten ha inte blivit uppvända ännu. De bli aldrig
uppvända där på tavlan. Ingen skall någonsin få
veta vem som vinner eller förlorar.»

»Och männen skola sitta där ständigt och aldrig säga
ett ord», sade Sitka Charley, och ett uttryck av undran
och bävan spred sig över hans ansikte. »Och den
ivrige åskådaren skall sitta där framåtlutad och färgen
skall vara hög i dens ansikte som ger. Det är
besynnerligt. Alltid skola de sitta där, alltid —• och korten
skola aldrig bli uppvända.»

»Det är en bild ur livet», sade jag. »Ni har själv
sett sådana saker.»

Han såg på mig och funderade, sedan sade han
mycket långsamt:

150

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:28:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/karlekliv/0154.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free