Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
31
bryr sig om varandra. Är det inte ohyggligt?
Om varje atom känner sig som något för sig —
av evighet skapad och isolerad? Vilket
fruktansvärt öde?
IRENE:
Men vi människor har ju medlidande med
varandra?
FRU GRIP:
Du är den enda som har det med mig. Alla de
andra avundas mig bara mina jordiska ägodelar.
IRENE:
Di förstår dig kanske inte? Du visar inte
din känslighet för dem så som för mig.
FRU GREP:
Kanske det är felet. Men jag tycker jag har
ett behov att slösa vänlighet på alla, fast jag
samtidigt alltid är rädd, att jag skall få betala
det på något bittert sätt. — Men hädanefter är
allt bra. — (Hon smeker Irenes hand.)
IRENE:
Så länge jag lever, blir du aldrig ensam.
FRU GRIP:
Jag vill säga dig något, som nästan spränger •
mitt bröst.
IRENE:
Det törs jag inte höra.
FRU GRIP:
Törs du"inte?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
