Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100
IRENE (lågt):
Di kan vara för stora. — Och man kan få
för mycket kärlek också. Ju mer man får,
dess mer blir man skyldig. — Jag tycker det
är svårt att leva.
DOKTORN:
Det var en oväntad bekännelse av Er.
IRENE:
Jag ångrar den. Den undslapp mig mot min
vilja.
FRU GRIP (från fonden):
Vill ni inte komma och höra på? Notarien
läser för oss så förtjusande lyriska dikter.
IRENE:
Jo, vi kommer. (Bedjande): Helena! Ett ord!
FRU GRIP (kommer):
Kära Irene, varför håller du dig undan? Är
du ännu trött? Då slipper du att sällskapa. Då
får du gå in i ditt rum.
IRENE (drar fru Grip mot förgrunden. Lågt):
Jag vill hålla mig uppe. — Du har väl undrat
över, vad hon sa’ den där flickan — om brevet?
FRU GRIP:
Jag tänkte fråga dig sedan om det. (Lägger
händerna på hennes axlar, ser henne i ögonen.) Var
inte rädd att säga mig sanningen, älskade Irene.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
