Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kärlek till livet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
såg han liv och mat. Han lät tummen löpa över eggen
på sin kniv. Den var skarp. Spetsen var skarp. Han
skulle kasta sig över björnen och döda den. Men hans
hjärta började att slå varnande. Det tog ett vilt hopp,
följt av en verklig trumvirvel av små hetsiga slag.
Han kände det som om han hade ett järnband om
pannan, och yrseln smög sig in i hans hjärna.
Hans förtvivlans mod blev jagat bort av en våldsam
fruktan, som liksom en våg bröt in över honom. Så
svag som han var ... tänk om djuret skulle angripa
honom? Han rätade upp sig till sin fulla längd, och
med handen knuten om kniven stirrade han oawänt
på björnen. Björnen gjorde ett par klumpiga steg
framåt, reste sig på bakbenen och brummade, liksom
för att känna sig för. Om mannen sprang skulle den
springa efter honom, men mannen sprang inte. Han
var nu besjälad av det mod som ångesten inger.
Också han brummade — ett vilt förfärligt brummande,
ett hörbart uttryck för den ångest, som är nära
besläktad med själva livet och som lindar sig fast om
livets djupaste rötter.
Björnen drog sig längre över åt ena sidan med ett
hotande brummande, själv förfärad över denna
hemlighetsfulla varelse, som stod upprat och utan
fruktan framför honom. Men mannen rörde sig inte. Han
stod stilla som en staty, tills faran var över, men då
27
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
