Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Varg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Irvine stack båda händernas lillfingrar i munnen
och understödde hennes rop med en gäll vissling.
Hon höll sig för öronen och gjorde en grimas.
— Du gode Gud, för att vara en diktare — fint
avstämd och allt det där — kan du verkligen
åstadkomma högst ohyggliga ljud. Mina trumhinnor är
spräckta. Du visslar värre än ....
— Orpheus.
— Jag skulle just säga — än den värste gatpojke,
klippte hon av.
— Poesin utesluter inte, att man kan vara praktisk
— åtminstone hindrar den inte mig att vara det.
Mitt geni hör inte till den orkeslösa sort, som
frambringar mästerverk, som inte en gång kan säljas till
tidskrifterna.
Och han fortsatte, i det han anslog en överdrivet
högtidlig ton:
— Jag är ingen serenadsångare eller
balsalsnäktergal! Och varför? Därför att jag är en praktisk man.
Min sång är inte en usel vara, som inte, med lämplig
omflyttning av värden, kan förvandlas till en
blomster-smyckad hydda, en ljuv äng med härligt gräs, en lund
av furor, en fruktträdgård med trettisju fruktträd, en
lång rad med björnbärsbuskar, och två korta rader
med jordgubbar, för att nu inte tala om en kvarts
mile porlande bäckar. Jag är en grosshandlare i skön-
45
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
