Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett möte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Plötsligt utstötte han ett högt rop, och hundarna
stannade. Han verkade alldeles tokig av förskräckelse
över sin högra hand och dunkade den som en rasande
mot styrstången.
— Ni ... stackare ... jäklar! sade han till
hundarna, som hade kastat sig tungt ned på isen för att
vila. Han talade avbrutet och stötvis, på grund av den
våldsamhet varmed han dunkade sin känslolösa hand
mot trästången. — Vad har ni gjort, för att ett
tvåbent djur skall komma och lägga seltyg på er, göra
våld på alla era naturliga instinkter och göra er till
rena träldjur?
Han gned sin näsa, inte eftertänksamt utan förbittrat
för att tvinga blodet tillbaka i den igen och manade
på hundarna att åter ta fatt. Släden gled på den
tillfrusna ytan av en stor flod. Bakom honom sträckte
sig floden i en mäktig båge om flera miles, till dess
den förlorade sig i ett vilt kaos av berg, snötäckta och
tysta. Framför honom delade sig floden i många
armar för att bereda plats till alla de öar, som den
gömde vid sin barm. Dessa öar var tysta och vita.
Där fanns inga djur eller surrande insekter som bröt
tystnaden. Där fanns inga fåglar, som flög omkring
i den kalla luften. Intet ljud av människor,
ingenting, som vittnade om människoarbete. Världen sov,
och det var som själva dödens sömn.
77
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
