Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett möte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
plånade stig, som vek av från huvudspåret längs
floden och förde uppför strandbanken på ön.
— Ja, ja, ni stackars krakar! sade han. Nu ska
jag undersöka saken. Ni kan inte vara ett dugg mer
angelägna än jag, att få vila ut.
Han klättrade uppför sluttningen och försvann.
Hundarna lade sig inte ned, utan blev stående och
väntade spänt på att han skulle komma tillbaka. Han
kom tillbaka till dem, tog en lina som låg på
framändan av släden, och lade den om axlarna. Därefter
dirigerade han hundarna med tillrop över till högra
sidan och lät dem springa uppför br¾nten. Det var
ett tungt arbete, men deras trötthet försvann
fullständigt då de böjde sig ned mot snön, gnällande av iver
och glädje, medan de med all makt stretade för att
nå uppför branten. När en hund halkade eller
slappnade var den som var bakom strax redo att bita den
i bakbenen. Mannen ropade till dem, än
uppmuntrande, än hotande, och drog i linan av all kraft.
De kom uppför sluttningen i full fart, svängde av
till vänster och rusade upp mot en liten trähydda. Det
var en obebodd hydda, bestående av ett enda rum,
åtta fot gånger tio invändigt. Messner spände selarna
av djuren, lastade av släden och tog hyddan i
besittning. Den siste vandringsman, som hade hållit rast i
den, hade efterlämnat ett rikligt förråd av bränsle, och
79
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
