Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historien om Keesh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Jag har aldrig sett en större, bekräftade Bawn
och fortsatte sedan själv: Men björnen var inte hågad
att slåss, för den vände och gick långsamt ut över isen.
Detta såg vi från klipporna vid kusten, och björnen
kom emot oss, och efter honom kom Keesh, käck och
oförfärad. Och han ropade hårda ord efter björnen
och svängde med armarna och gjorde mycket väsen.
Men då blev björnen vred, och reste sig på bakbenen
och brummade. Men Keesh gick rätt fram till björnen.
— Ja, fortsatte Bim berättelsen. Rakt. fram till
björnen gick han. Och björnen grep efter honom, och
Keesh sprang sin väg. Men under det han sprang, lät
han en liten rund kula falla på isen. Björnen stannade,
nosade på den och slök den. Och Keesh fortsatte att
springa och låta små, runda kulor falla på isen, och
björnen fortsatte att sluka dem.
Det ljöd tvivlande utrop och Ugh-Gluk visade öppet
sin misstro.
— Vi såg det med våra egna ögon, bekräftade Bim.
— Ja, med våra egna ögon, sade Bawn. Och detta
fortsatte tills björnen plötsligt ställde sig på bakbenen,
medan han fäktade som en rasande med sina
fram-tassar. Och Keesh fortsatte att springa över isen, tills
han var så långt ifrån honom, att han var i säkerhet.
Men björnen tog inte den minsta notis om honom, så
138
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
