Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vargungarnas färd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förbi, liksom jag dödar en av mina egna hundar, när
de faller omkull och inte kan gå längre.
Nu är vi trehundra yards från mannen. Vi går
mycket långsamt. Vi faller oupphörligt omkull. Vi
reser oss och vacklar ett par steg framåt, kanske tre
steg, och så faller vi igen. Och hela tiden måste jag
hjälpa mannen och kvinnan på fötter. Ibland reser
de sig på knäna och faller framstupa kanske fyra eller
fem gånger, innan de åter kan komma på fötter och
vackla två, tre steg framåt och så falla igen. Men
de faller alltid framåt. Stående eller på knäna faller
de alltid framåt, och vinner på så sätt ett vägstycke
nästan lika långt som kroppen varje gång.
Ibland kryper de på händer och fötter, liksom
skogens djur. Vi färdas som sniglar, som sniglar, som
håller på att dö, lika långsamt förflyttar vi oss. Och
likväl färdas vi fortare än den man, som är framför
oss. Ty också han faller hela tiden, och där finns
ingen Sitka Charley som kan hjälpa upp honom. Nu
är han tvåhundra yards framför oss. Efter en lång
stund är han etthundra yards framför oss.
Det är en skrattretande syn. Jag tycker, att jag
skulle vilja skratta högt, ha! ha! — alldeles så där —
så komiskt är det. Det är en kapplöpning mellan döda
män och döda hundar. Det är som när man i
drömmen rides av maran och skyndar sig att springa av
213
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
