Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den fege Negore
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kvinna, men Kinoos, som började bli gammal tog sig
ingen ny hustru, och jag tog mig ingen man.
Till sist kom vi då till Pastolik, det ställe, där
Yukon dränker sig i det Stora Dimmiga Havet. Här
levde vi länge vid havets rand, bland ett folk, som
hatade ryssarna, men ibland kom dessa ryssar med
stora skepp, och de lät folket vid Pastolik visa vägen
mellan de otaliga öarna vid Yukons många utlopp.
Ibland kom männen, som de tog med sig, aldrig
tillbaka, och folket blev uppretat och uttänkte en stor
plan.
När det därför kom ett skepp, trädde gamle Kinoos
fram och sa, att han skulle visa vägen. Han var då
en gammal man, och hans hår var vitt, men han kände
inte till fruktan. Och han var listig — han förde
skeppet till det ställe, där havet suger in mot land
och där vågorna slåss vita mot det berg, som heter
Romanoff. Havet sög skeppet in till det ställe, där
• vågorna brytas och bli vita, och det maldes mot
klipporna och sprängdes mitt itu. Då kom allt folket från
Pastolik — ty det var planen — med sina krigsspjut
och pilar och ett par bössor. Men först tog ryssarna
ut ögonen på gamle Kinoos, för att han aldrig mer
skulle kunna visa väg, och sedan slogs de med folket
från Pastolik på det ställe, där vågorna piskas vita.
Och anföraren för ryssarna hette Ivan. Det var han,
223
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
